Som grabb var Bengt Westling vild och ofokuserad. Skolresultaten var dåliga och det var först när han gick till sjöss som 16-åring som han insåg sin fulla potential.
– Jag blev en duktig sjöman och efter sju månader till sjöss pratade jag så bra engelska att folk trodde att jag var en riktig tepåse, säger Luleåbon som föreläste på Repris i Öjebyn i går.
”Ett nytt liv”
Efter att en av hans egna barn fick diagnosen adhd började Bengt Westling engagera sig i Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han kände igen sig i problematiken och som 54-åring kämpade han för att få en egen utredning via vuxenpsykiatrin. Den slog fast att han också hade adhd.
– När jag började äta Concerta så svängde allt 180 grader. Ni skulle ha sett mig för sex år sedan. Jag hade aldrig klarat av att stå här. Jag fick ett nytt liv, säger han.
Långa köer
Med sin föreläsning vill Bengt Westling visa att människor oavsett ålder kan söka och få hjälp.
– Många kommer fram till mig efter en föreläsning och berättar att de känner igen sig i min berättelse. Då brukar jag uppmuntra dem att gå och få en utredning.
Problemet är att landstingen är dåliga på att ta emot personer som söker hjälp, menar han.
– De säger att de utreder vuxna men köerna är jättelånga, tre till fyra år.
Bengt Westling hoppas att samhället kan se personer med adhd som de duktiga individer de är.
– Vi är jätteduktiga på det vi brinner för men vi klarar inte av skolan på grund av våra problem. Det hade varit bättre om skolan hade tagit reda på vad vi är intresserade av.
Han önskar att det liksom förr fanns fler lärlingsutbildningar där ungdomar kan få arbeta sig upp och kanske till slut bli direktör.
– Adhd har inget med intelligens att göra. Arbetsmarknaden borde se med andra ögon och ta in de här ungdomarna och praktiskt visa vad de kan göra.
Vad händer om ungdomarna inte får jobb och struktur?
– Vi får ett utanförskap och utanförskap leder ofta till missbruk. Man hamnar i gäng, man hamnar på kåken, säger han.
Besöker fångvården
Han nämner att 44 procent av landets intagna har en neuropsykiatriskt funktionsnedsättning – de flesta har adhd. Därför besöker han via Attention kriminalvårdsanstalten i Luleå och har studiecirklar med de intagna.
– Killarna på kåken kan få en utredning och prova på medicin. De som kan få lugn och struktur de kommer inte att komma tillbaka till kåken.