Brådska med analysen

När förslaget om nedläggning av hörselklasserna blev känt fick rektor och personal bara ett par dagar på sig att skriva ihop en konsekvensanalys.

Bråttom. Rektorn Linda Ström fick bara ett par dagar på sig under påsklovet att sammanställa en konsekvens­analys om hörselklasserna läggs ner. Föräldrarna fick inget veta förrän i torsdags.

Bråttom. Rektorn Linda Ström fick bara ett par dagar på sig under påsklovet att sammanställa en konsekvens­analys om hörselklasserna läggs ner. Föräldrarna fick inget veta förrän i torsdags.

Foto: Jens Ökvist

Öjebyn2016-04-17 20:00

Tisdagen den 29 mars under skolans påskferie fick rektorn Linda Ström kännedom om nedläggningshotet. I all hast satte hon i gång arbetet med en konsekvensanalys med riskbedömning. Hon fick två dagar på sig.

I konsekvensanalysen står det "Denna konsekvensanalys med riskbedömning har gjorts med mycket kort varsel under lärarnas påskferie. Rektor och personal har fått kommunicera via mail och inte kunnat genomföra ett ordentligt arbete i dialog. Vår önskan är givetvis att politiker och tjänstemän kan ha bättre framförhållning i stora frågor som denna."

– Vi fick fram våra åsikter, men visst hade vi önskat mer tid, säger Linda Ström.

Varför denna brådska?

– Vi i ledningsgruppen hade utarbetat ett antal förslag på besparingar före påsk som vi vidarebefordrade. Nu blev det lite bråttom. Ibland blir det så, säger Lena Engström, chef för förskolor och grundskolor i norra Piteå, utan att riktigt kunna förklara brådskan.

Föräldrarna fick inget veta. Först på torsdagkväll den 14 april fick de information. Enligt uppgift för att invänta BUN:s au-möte dagen innan. Ett möte där för övrigt inga beslut togs i frågan, enligt BUN:s ordförande Ruth Rahkola. (Se PT fredag 20160415).

Det går 13 barn i hörselklasserna, var av tre från andra kommuner. Piteå kommun får interkommunal ersättning och SIS-bidrag för dessa tre. (Nästan 1,4 miljoner kronor för 2016).

Barnen är fördelade i tre grupper (lågstadie, mellanstadie och högstadie). Alla elever med hörselnedsättning (med eller utan hörapparat) har möjlighet att börja i hörselklass.

Andelen barn har minskat på senare år. Det kan bero på att tekniska hjälpmedel ökar möjligheten att ha hörselskadade barn i vanliga klasser.

– Föräldrarna väljer själva och det är orsaken till att vi har en ambulerande lärare med specialkunskaper som kan teckenspråk, säger Linda Ström.

Hörselklasserna har fyra lärare som undervisar på talad svenska med teckenspråk som stöd i undervisningen. Skolmiljön är lugn med akustiksanerade klassrum och uppdaterad teknisk utrustning. I konsekvensanalysen står det att en nedläggning innebär "enbart negativa konsekvenser" och att det kan medföra "allvarliga konsekvenser för många elever".

– Men om de flyttas till hemskolan så har de fortfarande rätt till stöd och hjälp, säger Linda Ström.

I princip blir det upp till varje skola att ordna och organisera skolmiljön efter de behov barn med hörselnedsättningar har. Ska det göras ordentligt så kostar det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om