Carina Lindegren, blivande ordförande i Demensförbundet riks, har skrivit dialektboken som försåldes under Samvaroträffen.
Dialekteventet var ett samarbete mellan Samvaron, ABF och Demensförbundets Carina Lindegren, som i samband med att Piteå fyller 400 år gjort en andra bok om Pitemålet; "Nallta mäir oppa bonschka", som försåldes på träffen.
Pitemålsvirtuosen och nestorn Pettersson har förstås varit något en mentor i arbetet, både med den här och den första boken.
Arne Pettersson, 94, har "huvudet på skaft" och är rolig att lyssna på, även om reportern måste erkänna att hon inte förstod allt han sa...
– Jo, det har ju varit otroligt värdefullt att kunna samarbeta med Arne, haft nån att bolla med och som kunnat läsa korrektur – jag menar, det är ju en sak att prata Pitemål och en helt annan att kunna skriva det, säger Carina Lindegren.
Arne Pettersson, som lett många studiecirklar i Pitemålsdialekt, nickar instämmande. Han tycker också att samarbetet varit givande och bra, men....
– Det är bara en sak, och det är att har Carina ringt då har det varit minst, absolut minst en halvtimme i telefon, säger han och skrattar.
Lindegren, vice ordförande i Demensförbundet riks som kommer att ta över som ordinarie efter nyår, berättar att arbetet med dialektboken också tjänat som inspirationskälla för alla lokala demensföreningar.
Så ser den ut, dialektboken på Pitemål som innehåller både texter, ordlistor, recept, korsord och... ja, det mesta. En cd med visor på pitemål dessutom.
– Förbundet har köpt in 110 exemplar så att varje lokalförening fått varsin och det är många som tänkt sig att göra något liknande, säger hon, glad över den responsen "för det var ju det som var meningen".
Även Piteå kommun har köpt in ett antal, 45 stycken, och det gjorde att den ursprungliga upplagan fick fördubblas från 200 till 400.
– Bara Demensförbundet och Piteå kommun tog ju nästan hela första upplagan, så det var bara att beställa på nytt, säger Lindegren.
Men tillbaka till nestorn Arne Pettersson, som ju var något av en centralfigur på träffen i Samvaron i Öjebyn.
Pettersson, som alltså hunnit fylla 94 år och fortfarande är aktiv som cirkelledare, började redan tidigt 50-tal (!).
Arne Pettersson, 94, Sveriges äldsta studiecirkelledare.
– Jo, jag tror det var 1956 som jag började hålla cirklar åt ABF, men då hade jag redan haft cirklar åt NBV några år innan, säger han.
Att det i unga da'r blev just NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, är förstås inte så konstigt eftersom han – och även hans familj – alltid varit engagerade i nykterhetsrörelsen IOGT-NTO.
Stefan B Andersson, ABF, inledde sin sångstund med Arnes favorit, om en insekt med dålig självbild, en kåggamoj.
Pettersson är "klar i knoppen" och rolig att lyssna på, men på frågan om hur många cirklar han haft har han inget svar. Många, helt enkelt.
Stefan B Andersson, ABF, deltog också och sjöng förstås på Pitemål.