Parkeringen var full av bilar och trångt var det även inne i lokalerna när Alfagruppen firade sitt 30-årsjubileum under onsdagen. Många, som inte setts på ett tag, passade på att ge varandra en kram. Det bjöds på tilltugg och tårta.
En av dem som fanns på plats var "Anna" vars liv var i totalt kaos när hon hamnade på Alfagruppen 2009 till följd av främst ett amfetaminmissbruk.
– Jag hade förlorat allt, min dotter, mitt jobb och mina vänner, säger Anna som fick som ultimatum av socialen: Om hon ville träffa sin dotter igen var hon tvingen att gå en fem veckor lång behandling i Öjebyn.
– Det var min motivation, men jag tänkte egentligen att jag skulle kunna fixa både och: Både att knarka normalt och ha ett normalt liv, säger hon och berättar att behandlingen ändå blev vändningen i livet. Fem veckor blev totalt sju månader.
– Jag fick mitt liv tillbaka, i dag har jag fast jobb, fler barn och man och bor i hus, säger Anna och berättar att hon fortfarande får stöd i självhjälpsgrupperna anonyma alkoholister (AA) och anonyma narkomaner (NA).
– Det är svårt att klara det ensam.
Alfagruppen, som introducerade Minnesotamodellen i Sverige, har sedan 1987 behandlat människor med alkohol- och drogberoende. I dag finns Alfagruppen i Öjebyn i företaget "Alfa Rehabilitering AB", man har 16 anställda och bland kunderna finns både kommuner, landsting, företag, företagshälsovårder och kriminalvården.
Varje år behandlas cirka 165 drog och alkoholberoende – sedan 1987 blir det 5 000 personer. I dag finns också en medberoendebehandling samt särskild kvinnobehandling.
– Det är mycket mer skuld och skam för kvinnorna, säger Barbro Lundström, behandlingsansvarig och terapeut som berättar att många av de kvinnor som kommer till dem oftast även är på väg att bli utbrända eller redan är utbrända.
– Det blir viktigt att få kliva ur sin vardag och ägna sig åt sig själv.
Minnesotamodellen utvecklades i USA på 1950-talet och grundar sig på Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram. I Öjebyn finns inslag av kognitiv beteendeterapi samt strategier där anhöriga är engagerade i behandlingen.
– Det är ganska häftigt att vi funnits i 30 år, det visar att behandlingen fungerar, säger Barbro Lundström, som funnits med 23 av åren.
– Som man säger: "If it works, don´t fix it", säger Bo Dahlberg, verksamhetsansvarig som samtidigt menar att det är viktigt att hela tiden utvecklas:
– Vi får inte bli mossiga.
Fotnot: Anna heter egentligen något annat.