Micael gör självdialys i hemmet

Micael Berg, 37 år, har njurproblem. Funktionen är under 10 procent av det normala och har betytt sjukhusbesök fyra dagar i veckan. Men nu är det slut med det - som andra patient i länet har Micael fått en dialysmaskin installerad i sitt hem.

Självdialysenhetens personal, sjuksköterskorna Lena Ylipää och Anna Rutfors samt teknikern Daniel Hednäs, har gjort Micael Bergs självdialys möjlig.

Självdialysenhetens personal, sjuksköterskorna Lena Ylipää och Anna Rutfors samt teknikern Daniel Hednäs, har gjort Micael Bergs självdialys möjlig.

Foto: Sanna Eriksson

ÖJEBYN 2010-11-19 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

Micael Berg har sjukdomen iganefrit - en inflammation i njurarna som ofta leder till njursvikt. Han har varit medveten om sina problem sedan 2003, men klarat sig från dialys tills för ett år sedan.
- Det började med att jag fick väldigt ont i nacke och axlar. Mitt blodtryck var högt och när läkarna undersökte varför upptäckte de att mina njurar var helt slut. Hjärtat fick därför pumpa hårdare för att få runt blodet i kroppen, berättar Micael Berg.
15 timmar
Blodtrycksmedicin ordinerades och lindrade Micaels problem i sex år. Då var skicket på hans njurar så pass dåligt att dialys inte längre kunde undvikas.
- Min njurfunktion var under 10 procent av det normala. Först fick jag påsdialys, men i augusti övergick behandlingen till bloddialys. Det innebar transporter till sjukhuset i Sunderbyn fyra dagar per vecka, säger Micael Berg.
Behandling med bloddialys genomförs under minst 15 timmar varje vecka. Det normala är tre timmar varje gång vilket innebar att Micael spenderade mycket tid på Sunderby sjukhus.
- Jag åkte hemifrån vid sjutiden på morgonen och kom hem halv tre. Varje behandling tog i princip en hel dag och det var svårt att hinna göra något annat, berättar Micael, som varit sjukskriven på heltid sedan bloddialysen inleddes i augusti.
Ny metod
Under ett av sina besök i Sunderbyn kontaktades Micael Berg av sjukhusets Självdialysenhet - en avdelning som invigdes i juni och lär patienter att på egen hand starta sin dialys. Metoden är vanlig i södra Sverige, men alltså relativt ny i Norrbotten.
Micael fick erbjudande om att genomgå en utbildning, men han var tveksam.
- Jag är inte så förtjust i nålar och svarade instinktivt nej. Men efter att ha funderat någon vecka så ändrade jag mig, säger han.
Patienter som erbjuds och accepterar självdialys får genomgå en utbildning under sex - åtta veckor. Att sticka sig i armen för att ansluta dialysmaskinen är det som brukar ta längst tid att lära sig.
- Utbildningstiden är ganska lång eftersom patienten ska hinna bli säker på maskinen och inte få panik om någonting går fel. För att erbjudas självdialys ska man vara ganska pigg så att man klarar sig själv, säger Lena Ylipää, sjuksköterska på Självdialysenheten tillsammans med kollegan Anna Rutfors.
Transplantation
För en vecka sedan fick så Micael Berg en dialysmaskin installerad hemma i lägenheten i Öjebyn. Apparaten, som kostar omkring 230 000 kronor, har Micael fått låna av landstinget.
- Självdialys är samhällsekonomiskt, även om livskvalitén det innebär för patienten inte kan mätas i pengar, säger Rutfors.
I går var det så dags för Micaels premiär med självdialys.
- Det är verkligen jätteskönt att ha dialysmaskinen hemma. Nu kan jag köra när jag vill och ju oftare det blir desto bättre mår jag. Planen är att köra dialys alla dagar i veckan utom onsdag och lördag, då är jag ledig, säger Berg, som inte tycker att behandlingen är särskilt jobbig.
- Jag sitter ju bara i en fåtölj.
Trots detta hoppas han klara sig utan dialysmaskin någon gång i framtiden.
- Målet är att bli transplanterad. Först då är man helt frisk och kan jobba igen. Att sitta kopplad mot dialysmaskinen 15 timmar per vecka är en begränsning, men tills jag får en ny njure är det skönt att kunna köra dialysen här hemma, säger Micael Berg.
FAKTA Dialys
Dialys är en teknik för att separera små molekyler från stora i en vätska. Om en person har kraftigt nedsatt njurfunktion kan man, genom dialys av blod, rena blodet från toxiska metaboliter ("slaggprodukter"), syror och elektrolyter.
Dialysbehandling blir aktuell först när njurfunktionen är nedsatt till mindre än 10 procent av den normala.
En person kan genomgå dialys en tidsbegränsad period innan njurtransplantation blir nödvändig. Inte alla patienter är dock lämpade för transplantation, varför dialysbehandling kan behöva vara livslång. I dag räknar man med att cirka 2 700 personer i Sverige behöver dialys, i hela världen är det cirka 1 miljon vars blod renas genom dialys.
Det finns två olika sorters dialysbehandling - hemodialys (bloddialys) och peritonealdialys (påsdialys). Påsdialys skiljer sig från bloddialys genom att det blod som behandlas inte förs ut ur kroppen. Den renande vätskan förs i stället in i patientens bukhåla, och bukhinnan agerar som dialysmembran.
Källa: Wikipedia
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om