På flyktingförläggningen utanför Nyköping fick Marc höra talas om en tremånaders intensivkurs för att lära sig svenska. Kursen var i Älvsbyn.
- Jag frågade min handledare hur det ser ut i norra Sverige och han svarade: Nej, du ska inte dit. Där finns det mygg, snö och det är kallt, berättar Marc.
Av en svensk tjej fick han däremot rådet att åka.
Bestämde sig
Vid den här tiden på året, då 1989, flyttade han till Älvsbyn.
Där och då hade han siktet inställt på att lära sig det svenska språket och när han bestämt sig för att göra något, då ser han till att det blir av. Dessutom anser han att språket är grunden och nyckeln till att komma ut i samhället och för att skaffa sig ett jobb.
Svenskan lärde han sig och i Älvsbyn träffade han sin fru. Men det var heller inte en självklarhet till en början. Prästen vägrade att viga dem.
Marc berättar att folk ifrågasatte att hon skulle gifta sig med en invandrare. Det fanns särskilt en person som satte sig emot. Denne hade själv ett utländskt ursprung men ställde sig som motståndare till giftermålet. Det tycker Marc var det värsta, att en person som själv kommer från ett annat land satte sig emot med fördomar.
- Man får nästan rysningar, säger han.
- Jag möter hellre en kille som tror att han är rasist, han kan man åtminstone resonera med, förklarar han.
Utbildade sig till bagare
Men Marc och hans fru gav sig inte. Till slut träffade de en präst som vigde dem utan problem.
Marc är utbildad inom kakao- och kaffeodling i sitt hemland. Det var däremot ingen kompetens han kunde nyttja i Sverige men efter ett par år i Älvsbyn startade Marc och hans fru ett bageri tillsammans. Cadjis bageri. Det efter att han hade utbildat sig till bagare och konditor. Dessutom har han tillsammans med sin fru arrenderat Sikfors camping en period och de har även ägt Hanséns bageri i Piteå en tid.
Men om han är företagsam, det överlåtar han till andra att avgöra.
- Jag anser att jag har fått så mycket från det svenska samhället och nu vill jag betala tillbaka.
Bland annat genom att vägleda killarna som kommer till Älvens grupphem. På grupphemmet har han arbetat i ett och ett halvt år.
- Jag har inte fått den chansen, jag fick lära mig själv. Här finns vi med för att killarna ska komma in på ett bra sätt.
Marc har inga särskilda mål han satt upp för framtiden, men han delar med sig av en önskan.
- Jag önskar att Piteå kommun tar emot fler flyktingar. Mångfalden är det bästa som kan hända i ett samhälle, säger han.
Intervjun avslutas och Marc går tillbaka till huset och ungdomarna. Han jobbar den här eftermiddagen och ska finnas på plats som ett vuxet stöd och en trygghet till de tolv ungdomar som bor i huset i Öjebyn.
Ett jobb han gör med glädje.