Ihållande regn hotar skörden

Det absolut sämsta skördeåret på 20 år. Den bedömningen gör jordbrukaren Gunnar Sandström i Öjebyn. Efter två veckors mer eller mindre ihållande regn, räknar han kallt med att spannmålsskörden kommer att halveras.

Klockan tickar och fortfarande är merparten av årets spannmålsskörd inte tröskad. "Det är ett rejält bakslag, säger Gunnar Sandström.

Klockan tickar och fortfarande är merparten av årets spannmålsskörd inte tröskad. "Det är ett rejält bakslag, säger Gunnar Sandström.

Foto: Sanna Eriksson

ÖJEBYN 2011-09-16 06:00

Det började bra.

Tidig vår innebar tidig sådd. Den i många stycken varma sommaren gav i sin tur fina förutsättningar.

Men sen kom regnet som ställt allt vad normal- eller rent av rekordskördar heter, på kant.

På 20 år
- Jag kan inte påminna mig att det har varit så här dåligt någonsin, säger Gunnar Sandström.

Vid närmare eftertanke ändrar han sig.

- Det var någon som pratade om att 1992 hade vi ett liknande skördeår och det kanske stämmer, säger Sandström.

Det är som sagt var spannmålsskörden i Pite älvdal som tagit rejält stryk.

 Först kom ett slagregn där i slutet på juli när det på några dagar kom uppemot 80 millimeter. Det "slog ut" delar av skörden som hamnade på marken.

- Men jag skulle nog säga att de senaste två veckornas regn varit det största problemet, säger Gunnar Sandström.

Bråkdel
Sandström har ungefär 50 hektar spannmålsodling. Bara en bråkdel är tröskad.

- Det rör sig om kanske fyra ton, berättar han.

Det ihållande regnet har gjort det mer eller mindre omöjligt att köra ut med skördetröskorna på odlingarna.

Situationen är i princip densamma för samtliga spannmålsodlare i Pite älvdal.

- Det är ingen idé. Marken bär helt enkelt inte, säger Daniel Markström, jordbrukare i Korsträsk, utanför Älvsbyn.

Han håller helt med kollegan i Öjebyn. Händer inget radikalt på väderfronten kommer skörden att bli den sämsta på många år.

- I och med att vi inte kan skörda börjar det gro i axet och det i sin tur ger klart sämre kvalité, säger Markström.

Gunnar Sandström plockar några ax från en av odlingarna i Käcktjärn och visar.

- Du ser. Det gror för fullt redan, säger han och håller fram axen.

Frustrerande
Att vara så beroende av väderförhållandena upplevs frustrerande.

- Absolut, men prognoserna talar ju om att det ska bli hyfsat väder i helgen, säger Gunnar Sandström.

- Kanske vi får en chans att starta upp skördetröskan på söndag.

Någonstans ger han uttryck för att det handlar om att rädda det som räddas kan.

- Det är kanske lite dramatiskt att säga så, men det är ingen tvekan om att klockan tickar och den tickar fortare och fortare.

Daniel Markström å sin sida är också tveksam till att ett bra helgväder räcker.

- Det skulle definitivt behövas en veckas bra väder. Marken är så genomdränkt, säger han.

Potatisproblem
Förutom hos spannmålsodlarna har regnet även ställt till problem för potatisodlarna. Inte så att potatisen förstörts, men regnet underlättar inte precis för maskinerna.

- Det är precis samma problem här som med spannmålen. Det finns ingen bärighet och då går det inte plocka upp maskinellt, säger Markus Levander odlare i Bölebyn.

Kommande helg finns förhoppning om att kunna köra.

- Om vädret tillåter. Samtidigt måste vattnet ha hunnit sjunka undan, annars står vi där, säger han.

FAKTA Spannmål

Spannmål är ett samlingsnamn för sädesslagen och hör till våra vanligaste och viktigaste råvaror för livsmedel och för foder till djur.

De vanligaste sädesslagen som odlas

i Sverige är vete, korn, havre, råg och rågvete.

Som spannmål räknas också majs, ris och hirs.

Vete är det vanligaste och mest allsidiga sädesslaget.

Råg började odlas i Sverige redan under järnåldern. Rågen klarar att anpassa sig också till mark som annars är svårodlad.

Korn odlas framför allt till djurfoder, men det också malt för öltillverkning samt korngryn. Korngryn är hela korn som klipps i mindre bitar. Det kan kokas som ris eller användas till gröt och i brödbak.

Havre innehåller inget gluten och används mest till djurfoder, inte minst till hästar, medan en mindre del går till havrekli och gryn.

Majs är ett ettårigt gräs som kan bli upp till sex meter högt. I Sverige begränsar klimatet odlingen av både foder- och sockermajs. Plantorna kräver mycket värme och tål inte frost.

Rågvete är en korsning mellan råg och vete. Det passar på nästan alla slags jordar och används främst till djurfoder.

Källa: www.lrf.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om