Bröderna Granberg startade tegelbruket 1947
Framnäs tegelbruk, beläget mellan Grans naturbruksskola och Framnäs folkhögskola, startades 1947 av bröderna Gunnar och Harry Granberg. Deras far Arvid hade bedrivit tegeltillverkning sedan 1920-talet, så kunskapen om tillverkningsprocessen fanns i familjen.
Nu ska hela rasket rivas... Resterna av Framnäs tegelbruk, som brandhärjades 1972, har fått förfalla till den grad att de utgör en arbetsmiljöfara. På platsen - bakom ridhuset på Gran - kommer det att byggas körbanor för häst och traktor. En del av rivningsmassorna kommer att utnyttjas till att skapa kullar/hinder vid körning med häst respektive traktor.
Foto: Maria Johansson
Sedan bröderna tagit över rörelsen byggdes en större fabrik upp och 1950 började tillverkning bedrivas i större skala.
Maskinerna inköptes från Svedala i Skåne. Men den största investeringen var bygget av ringugnen med dess 40 meter höga skorsten. Ugnen byggdes av egentillverkat tegel - det gick åt cirka 320 000 stenar, framgår det av dokumentationen och utställningen som visades på Piteå museum 2008.
Familjeföretag
Teglet till skorstenen hämtades dock från Veberöd i Skåne. Där fick bröderna också sin utbildning i industriell tegeltillverkning genom en praktikperiod på tre månader.
Företaget drevs som en familjerörelse och fruarna Ingegerd och Gunvor skötte kontoret.
Teglet såldes för det mesta inom Västerbotten och Norrbotten och stora leveranser gick med tåg till Malmfälten. Företaget gick som bäst på 1950-talet och då producerades enbart murtegel. På 1960-talet ökade konkurrensen då det blev möjligt att köpa billigt tegel från Östeuropa.
Förödande brand
År 1970 hade företaget en tillverkningskapacitet på 2 miljoner tegelstenar per säsong - mot slutet tillverkades dock upp till 2,5 miljoner tegel per år, tack vare en stororder från Assi - och arbetsstyrkan uppgick till 14 man. Det var då sedan fem år länets enda tegelbruk.
Framnäs tegelbruk brann en lördag i oktober 1972. Eldsvådan startade i brännugnen och den troliga brandorsaken var att en av slangarna till oljeaggregaten sprungit läck (bränsle till ringugnen tillfördes genom 30 oljeaggregat), varpå olja runnit ut i ugnen och antänts. Det var hett som i helvetet i ugnen. Teglet brändes vid den hisnande höga temperaturen 1 000-1 100 grader.
Försäkringarna täckte inte förlusten - en återuppbyggnad skulle ha kostat 6-7 miljoner kronor - och därför kunde fabriken inte byggas upp igen.
Tegelbruket levde dock kvar länge och sålde under 1970-talet, förutom sitt eget tegel, även tegel från skånska tegelbruk.
Framnästeglet har påverkat Piteås byggnadskultur och finns bevarat i otaliga murar och fasader i Pitebygden. Detta framhålls i dokumentationen av Framnäs tegelbruk, vilken gjorts av Norrbottens museum och Piteå museum samt finansierats av landstinget.
Så jobbar vi med nyheter