Djurhållning är en mycket viktig del i ett hållbart jordbruk menar Berit Hardselius som fått sällskap av katten Bill.
Tanken bakom projektet är att om all odlingsbar mark i världen fördelas rättvist så får alla 2 000 kvadratmeter var och projektet syftar till att med ett regenerativt lantbruk fylla 2 000 kvadratmeter med goda och näringsriktiga grödor på ett skonsamt och miljövänligt vis utan att några kemikalier används i exempelvis gödsel eller bekämpningsmedel.
– Lite förenklat kan man väl säga att regenerativt lantbruk handlar om kretslopp. I ett konventionellt jordbruk tar man till konstgödsel, för man måste tillföra energi till marken. Djurskötsel är en viktig del i ett hållbart jordbruk, säger Berit Harselius.
På marken ska man odla bärbuskar, grönsaker, höstvete, korn, havre, potatis och allt ska sedan bli en meny av färdig mat. I de 2 000 kvadratmeterna räknar man med att det ingår en tiondels ko och en höna, så både kött och ägg ingår samtidigt som de kan använda en del kobajs att gödsla extra med. Ett bisamhälle kommer ställas dit nästa år för pollinering och honung. Griskött ingår inte i menyn, men svinen har en annan roll.
– Grisarna äter gräs som vi människor inte kan äta och tillför då en hel del naturligt gödsel, och så bökar de upp marken och äter upp rötter inför att vi planterar nästa år. Vi kommer antagligen inte behöva plöja marken utan kan klara oss med tallriksharv, säger hon.
Hur annorlunda är det här för er?
– Det är ganska speciellt även om det inte är något som går direkt stick i stäv med våra vanliga jordbrukaridéer. Det är väldigt spännande och kul att prova på. Och det ska bli spännande att se vad matkreatören kan göra för rätter av skörden, säger Berit Hardselius.
Grisarna har jobbat på bra och bökat upp ytan de började på. nu ska de snart flyttas ett steg längre bort och börja på nästa sektion.
Grisarna har jobbat på bra och bökat upp all yta de fått hittills så nu ska de snart flyttas ett steg längre bort och börja på nästa sektion. Best lantbruk har annars köttkor på gården, men har ibland haft sommargrisar på gården tidigare.
– Det är himla mysiga djur. De är väldigt tama det här gänget också och har vuxit upp med varandra. De kommer från Lillpite från början. Det stannar en del turister som är nyfikna och grisarna blir minst lika nyfikna på dem, säger Berit Hardselius.
Förväntansfulla grisar väntar på Polarbröd.
Att frukosten som Berit Hardselius serverar till grisarna består av Polarbröd är ingen slump. Det är de som står bakom initiativet Charm för att göra Älvsbyn till ett nav för hållbar livsmedelsproduktion. 2 000 m² är ett projekt inom det initiativet.