Geronimo har gått till historien som den mest kände av apachernas fruktade krigare. Martin äger en tavla där Geronimo är avmålad i kaffe av Lina Tjernlund.
CD-spelaren rullar. Den stora tvårumslägenheten på Porsnäsvägen i Norrfjärden fylls av indianmusik med klassisk flöjt och dova trummor. Det är rogivande, näst intill meditativt.
I fantasin är det lätt att skymta röd sand, ett indianläger med konformade tipi-tält och en läderhudad hövding med en tät skrud av örnfjädrar över sitt svarta hår.
Plötsligt byter flöjten tonläge. Det är dags att öppna ögonen, lämna prärien, vildhästarna och se rakt emot ett livs levande uppslagsverk: 41-årige Martin Åkerström.
Det är han som kan, om inte allt, så i alla fall det mesta om nordamerikanska indianhövdingar, om deras våldsamma historia, om förföljelse och förtryck utsträckt över 400 år. Åkerströms gigantiska persongalleri startar parallellt med Columbus intåg i Amerika 1492, fram till 1890 när krigen tog slut och nomadfolkens olika stammar fördrevs in i specialupprättade reservat.
– Redan som liten grabb blev jag helt indianfrälst. Det började med westernserien High Chaparral på tv och därifrån har intresset bara stegrats. Sannolikt har jag något slags bildminne som hjälper mig att komma ihåg och sortera all inhämtad information, säger han.
1 407 företrädare för ett förtryckt och förföljt folkslag finns samlade i Åkerströms välsorterade indianbibliotek.
Själv är Martin Åkerström rullstolsburen sedan några år och styr den indian-inspirerade cd-musiken och forskningen runt hövdingarnas historia från sin rullstol.
– Jag är drabbad av den sällsynta svåra nervsjukdomen Kjellins syndrom i både fötterna och benen.
– Så sent som 2008 var jag frisk nog för att träna löpning regelbundet. Jag sprang Stockholm marathon det året och var anmäld för maran även året därpå. Men jag fick problem med balansen. Det gjordes en utredning och läkarna konstaterade att jag hade Kjellin syndrom, då som den tredje personen i landet. Därmed var det slut med löpningen.
Sjukdomen innebär krasst att muskulaturen förtvinas i fötter och ben, vilket alltså gjort Martin rullstolsburen.
Sitting Bull, legendarisk hövding för Sioux-indianerna, född omkring 1831 vid Grand River i nuvarande South Dakota och död 1890 (59 år).
Men intresset för Sitting Bull, Crazy Horse, Geronimo och alla andra legendariska indianöverhuvuden är konstant. Stolt förevisar Martin åtskilliga hyllmeter med sprängfyllda välsorterade pärmar i sitt specialinredda indiankontor.
– Här finns dokumentation om exakt 1 407 hövdingar och deras liv. Allt finns även sparat på datastickor men det allra mesta har jag kvar i huvudet, säger han och ler.
Självklart finns det en kartong fylld med klassiska indiankrigare i plast bevarad i Martin Åkerströms lägenhet.
Hövdingarnas namn rabblar han som en öppen bok. De många olika stammarnas positioner, förgreningar och öden utgör glasklar information.
– Det är lite som släktforskning. Jag vet vem som tog över efter vem. Hur makten fördelades. Hur utfallet blev. Internet är en guldgruva med olika forum och möjligheter till specialkontakter.
En hel del öronmärkt litteratur trängs i bokhyllan, närmare bestämt exakt 118 böcker om indianer.
Martin äger 118 böcker om indianer. Han har även ett filmbibliotek utöver det vanliga, men hans egna berättelser följer inte filmens manus. Visserligen bar hövdingarna fjäderskrudar av örnvingar och såg farliga ut med målade kinder och tomahawk i bältet. Men de flesta våldsverkarna hade vit hy, enligt Åkerström.
En av de mest beryktade hövdingarna, Sitting Bull, har en speciell plats i hjärtat och en egen tjock pärm.
– Det är inte för inte som indianhövdingarna blivit odödliga profiler. De har förtjänat sin plats i historien. Många hade enorma kvalitéer och mycket goda synsätt för att hushålla med utbudet av djur och natur, med buffelhjordarna och all jordmån. Det är en inställning som hade gjort stor skillnad idag, om den hade fått leva vidare.
Självklart finns det en kartong fylld med klassiska indiankrigare i plast bevarad i Martin Åkerströms lägenhet.
Martin äger en (freds)-pipa tillverkad i endast 450 exemplar. Detta är det 260:e exemplaret.
en bok inköpt från ett antikvariat i Usa har hövding Cochises barnbarn Ciye "Nino" Cochise skrivit in sin autograf.