Varannan kvinna över 50 år och var fjärde man över 70 år drabbas av benskörhet och risken ökar med åldern.
Sjukdomen, osteoporos, gör att benstommen förlorar en del av sin styrka, vilket kan leda till att frakturer uppstår spontant eller vid fall.
I dag drabbas omkring 70 000 svenskar varje år av en fraktur på grund av benskörhet.
Stridbar och envis
- Men inom vårdsektorn tycks sjukdomen inte ha någon högre prioritet. Den har ingen status bland läkarkåren och man funderar på om patientgruppens åldersstruktur spelar in i sammanhanget?
Margit Lindgren, från Norrfjärden, bygger tesen på egen erfarenhet sedan drygt två decennier.
- Många kvinnor drabbas, många är äldre och ett oräkneligt antal lider i det tysta. Själv kunde det ha gått riktigt illa för mig ifall jag inte varit stridbar, envis och läst på allt jag kommit över om sjukdomen, säger 71-åringen.
"Kostnader styr"
Margit Lindgren berättar om tuffa möten med flera läkare för att få utverkat "bättre mediciner", som bevisligen dövat hennes smärtor - och inte minst efter ett höftledsbrott för två år sedan.
- Man får känslan av att kostnaderna styr. Läkarna letar i första hand efter billigare mediciner, synonymer.
- För egen del fick jag den medicin jag önskade, och som tidigare gjort mig bättre, men först efter mycket, mycket, mycket övertalning. Behöver jag säga att det var en dyrare medicin?
Bentäthetsmätning
Det finns teknik för att upptäcka benskörhet i tid - sätta in förebyggande behandling långt innan sjukdomen riskerar att utveckla frakturer.
För detta krävs en DXA-scanner, en speciell röntgenapparat, för bentäthetsmätning av skelettdelar.
- En sådan apparat fångar in folk som befinner sig i riskzonen. Den slår larm, ger ökade chanser att bromsa utvecklingen med mediciner, säger Inger Sandlund, Piteå, själv drabbad och tillika styrelseledamot i länsföreningen Osteoporotiker.
Hon pekar även på möjligheten att påverka i tid med goda kost- och motionsråd.
Förebyggande behandling
- Tyvärr har inte landstinget prioriterat någon sådan scanner trots att den varit efterfrågad i många år, konstaterar Inger Sandlund.
På Hermelinen i Luleå finns en DXA-scanner - med flera månaders väntetider för fem minuters behandling - och på Björnen i Piteå finns en motsvarande röntgenapparat för hand- och fotledsfrakturer.
- Det är märkligt att inte landstinget ser värdet i en DXA-röntgen, menar Inger Sandlund.
- Alla som drabbas av fler än en fraktur i vuxen ålder och långvariga ryggsmärtor borde få genomgå en bentäthetsmätning. I många fall är ju sjukdomen ärftlig.
- Förebyggande insatser skulle kunna förhindra svårare frakturer i framtiden, inbespara operationer, kostsamma vårdinsatser och ett stort mänskligt lidande, säger Inger Sandlund.
Frågan om en DXA-helkroppsscanner är också under utredning.
Anders Sundelin, (bilden) länschef på ortopeden, berättar om en expertgrupp som landstinget tillsatt, med honom själv som ordförande.
- Gruppen ska vetenskapligt utvärdera behovet av bentäthetsmätningar, vilken patient- och riskgrupp som skulle kunna komma på tal, hur ofta och i vilket skede.
- Det finns många frågor i luften. Tidigast till sommaren kan ett underlag finnas färdigt att jobba vidare med, säger Anders Sundelin.
Kostnaden för en scanner ligger på 1-1,5 miljoner kronor.
- Självklart finns det chans att spara in både vårdpengar och mänskligt lidande. Faktum är att kirurgin runt höftfrakturer kostar lika mycket som all annan kirurgi tillsammans, noterar Anders Sundelin.