Kvinnorna ansåg sig bäst på att förädla mjölken
Nästa år är det 100 år sedan föregångaren till Norrbottens läns producentförening, senare införlivat med Norrmejerier, bildades. Då såg nämligen Norrbottens läns mejeriidkare och mjölkproducentförening dagens ljus, till vilket ett antal lokala mejeriföreningar anslöt sig. Dessförinnan hade några en tid funnits organiserade inom Piteå sockens mejeriförbund.
Mejeribyggnaden i sten från år 1913, byggd av Efraim Åkerlund i sten, mejeriet upphörde 1943. Under en period 1949-1964 var bröderna Lundgren dess ägare och utförde smides- och bilreparationer.
Foto:
Nämndeman Carl Stenberg, Kopparnäs, blev den förste mejeriföreståndaren i Håkansö och verkade i den befattningen i fyra år. I november samma år började de då 36 medlemmarna att leverera mjölken. Furunäsets sjukhus, som börjat sin verksamhet, behövde stora mängder mjölk till patienterna. Stenberg tog på sig leveranser till sjukhuset två månader före det mejeriet blev färdigställt. Han körde omkring efter mjölk hos bönderna till dess att mejeriet kunde leverera.
Morgon och kväll
Första året mottogs vid mejeriet i Håkansö leveranser morgon och kväll. Då invägdes 120 173 liter.
Andra och följande år skedde leveranserna endast varje morgon.
Medlemsantalet ökade och hamnade slutligen runt 150.
I november samma år, berättar tidningen Norrbottens-Posten, anländer den första mejerskan till det nya mejeriet för att överta skötseln av verksamheten.
I början av påföljande år berättas att mejeriet fått ett landstingsbidrag, genom hushållningssällskapet, på 400 kronor.
1898 utsågs hemmansägare
J. Oskar Berglund till mejeriets föreståndare. Han hade sin befattning till slutet av 1903. Under den tiden utfördes en tillbyggnad. En ångmaskin inmonterades, eftersom mjölkmängden ökade under dessa sex år.
I början av november 1904 tog sonen F.O. Berglund över faderns arbete som föreståndare och var verksam till oktober 1912.
Under den tiden uppfördes ett nytt mejeri av sten, för en kostnad av 22 000 kronor.
Sista leveransen 1992
I november 1912 valdes F. Edvig Öberg, Harrbäcken, att tillsammans med styrelsen leda mejeriets verksamhet. Den ledningen skötte verksamheten till slutet av oktober 1933, alltså 21 år.
Under dessa år rådde stora variation på mjölkpriset till leverantörerna, från 9,9 öre till år 1919 då medelpriset var 45 öre. Invägningen av mjölk var då endast 186 203 kilo. Efter det året ökades invägningen och ett enskilt år, 1932, vägdes det in 608 919 kilo. Då fick medlemmarna fick 13 öre litern.
År 1933 valdes skiftesgodemannen Jonas Samuelsson till mejeriets föreståndare. Han var verksam i den befattningen till dess att föreningen ingick i Norrbottens läns producentförening år 1938. Verksamheten i Håkansö lades ned 1941, mejeriförening upphörde år 1943 och mjölkleveranserna fortsatte vid mejeriet i Piteå.
Den sista mjölklitern lämnade mejeriet i Piteå den 31 januari 1992 och verksamheten koncentrerades till Luleå. På tomten i Piteå kommer snart ett större hyreshus att uppföras.
Blev bilverkstad
I tre år stod lokalerna tomma i Håkansö, efter att verksamheten lagts ned. 1944 öppnade bröderna Lundgren i Kopparnäs bil- och reparationsverkstad. För 50 år sedan överläts lokalerna till innehavaren av Håkansö taxistation, Göte Wiklund,som inredde tvätt- och smörjhall i mejeribygganden samt började sälja bensin.
Delar av mejeribyggnaden finns fortfarande kvar och ägs i dag av OK/Q8 i Piteå och nyttjas som servicehall.
Männen positiva
Som mest fanns det ett 30-tal mejerier runt om i länet. Samtliga i länet verksamma mejerier fanns 1937 anslutna till Producentföreningen. Norrbottens läns mejeriidkare och mjölkproducenters anställde 1916 en ombudsman och året därefter ändrades namn till Norrbottens läns producentförbund. Organisationsformen u.p.a (utan personligt ansvar) ersattes då med m.b.p.a. (med begränsad personlig ansvarighet).
Reda 1880 berättas att Hushållningssällskapet försökte att starta mejerier. "Männen är positiva över försök att starta mejerier medan kvinnorna anser att de själva är bäst att sköta mjölken och förädla denna", noteras det bland annat i Hushållningssällskapets berättelse.
Gräddavskiljningen i hemmen skedde vid denna tid genom att kyla mjölken i trätråg genom iskallt vatten. Det var ont om bleckkärl, som var lättare att rengöra
Samma år startades mejerier i Roknäs och Öjebyn, som hade en gemensam föreståndarinna.
1885 öppnades ett mjölkmagasin i centrala Piteå. Piteåborna fick då tillgång till såväl grädde, skummad som oskummad mjölk samt fil ost och smör.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!