Thomas Burman är entreprenören med tusen järn i elden. Att bjuda till 50-årsfest mitt i värsta vårruschen blev en kombination han inte fick ihop.
– Jag pratade med min fru Erika om att jag inte skulle hinna ha något kalas. Men hon insisterade på att jag måste ha en fest på Borgarudden. När folk började fråga vad jag ville ha i present, hade jag inget bra svar. Det jag verkligen behövde var hjälp med att få i ordning på campingen. Det såg rent förjäkligt ut, säger Thomas, som där och då fick en briljant idé som innefattade både 50-årsfirande och upprustning av campingen.
– Jag kom på att jag kunde ju bjuda på mat och boende och att de som kom kunde hjälpa till på campingen som present. Idén föddes ur ren panik.
Sagt och gjort. "Den 25/5 blir det kalas /arbetsläger på Borgaruddens camping. Jag fyller tyvärr 50 den 20/5. De vänner som är sugna att fira mig får höra av sig. Vi bjuder på boende, lunch och middag. Förhoppningsvis hinner jag fixa lite kvällsunderhållning också. Annars har Hansson lovat att sjunga. Det enda jag vill ha i present är mina vänners hjälp att fixa i ordning campingen inför säsongsstarten den 1/6... Tänkte att dagen drar igång vid 9, med en kaffekopp och utdelning av arbetsuppgifter... /Burman"
Inlägget på Facebook tog ordentlig skruv. Vid 09-tiden på lördagsmorgonen stod 30-talet arbetsglada vänner redo på campingen. Några hade också med sig traktorer och grävare.
– Det blev så otroligt mycket gjort. Ett arbetslag satte panel på stugor, ett annat lagade den trasiga vägen till campingen. Andra byggde en ny boulebana. Syrran och några kompisar rensade i rabatterna och krattade. Det hände så mycket den dagen, säger Thomas vars tacksamhet över hjälpen är enorm.
– Någon räknade ut hur många dagsverken som blev gjorda och hade jag behövt göra alla dessa själv hade jag inte varit klar förrän sent i höst.
Efter avslutat arbete blev det femkamp, middag och fest. Dagen efter vaknade Thomas upp till en camping redo för sommarens gäster.
– Sällan har jag vaknat upp efter en fest med ett leende på läpparna men det gjorde jag i söndags. Det var så jättefint och jag var alldeles rörd. Sedan var det otroligt kul att jobba på det här sättet med mycket skratt och utan press, säger Thomas som funderar på en repris nästa år.