"Sju plus sex" hojtar Moa Tannlund, nio år och klasskompisen Viktor Åkerström, åtta år, står på en lång orm på golvet och hoppar snabbt till det rätta talet.
Det är ett sätt att lära sig räkna och handlar om en kinestetisk inlärningsstil. I klass 2B på Backgårdsskolan i Norrfjärden använder sig lärarna Lillemor Eriksson och Karin Berglund inte längre av läroboken.
Sedan två år tillbaka är det istället de fyra inlärningsstilarna: Visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt som gäller. Eleverna utgår från vilken stil som passar dem bäst och hämtar sedan material (varav en stor del uppfunnits och tillverkats av lärarna själva) från hyllor i klassrummet.
Moa tycker det är roligt med matte:
- Man lär sig mycket! säger hon och sätter sig tillsammans med Viktor för att spela "Hundraspelet", ett spel som går ut på att lära sig ental, tiotal och hundratal.
"Låg efter"
När läs- och skrivinlärningsmetoden ASL (Att Skriva sig till Läsning) infördes i skolans värld slogs Lillemor Eriksson av tanken att något liknande skulle kunna överföras till matematiken. Där var det fortfarande vanligast med "klassiska" genomgångar framme vid tavlan och att eleverna sedan jobbade i sina matteböcker.
- Det kändes som att matematiken låg lite efter, säger Lillemor Eriksson och menar att det också lätt kunde bli en tävling bland eleverna om vem som låg först i matteboken. Samtidigt var det inte heller alltid som kunskaperna ville fastna.
Den tvåa hon har i dag har aldrig haft någon riktig mattebok. Istället handlar matematikundervisningen om att lära sig genom att exempelvis spela spel, problemlösningar, spela sudoku, lägga pussel, hoppa på ormen och lyssna på - eller skriva egna - matematiksagor på datorn. Till det finns också tunnare matteböcker/häften som en del av eleverna väljer.
Lillemor Eriksson menar att det är en utmaning att göra matematiken rolig, men märker en stor skillnad på eleverna som fått jobba på det nya sättet:
- Alla tycker det är kul med matte och man vill att de ska få behålla sitt självförtroende!
Satsar på matten
Backgårdsskolans rektorsområde har matematiken som ett utvecklingsområde som går som en röd tråd från årskurs ett till fyra. Man är med i ParadigMA, Piteå Kommuns satsning på att utveckla matematikundervisningen som totalt fick nästan fyra miljoner kronor av skolverket år 2009. I fjol blev det inga pengar alls och i år uppmanades skolorna att söka pengar själva, något Lillemor Eriksson gjorde tillsammans med rektor Lena Lidström. Skolan får nu nästan 160 000 kronor:
- Vi är väldigt glada för det, säger Lidström, som menar att man nu ska fortsätta att utveckla matematiken inom Backgårds rektorsområde. Variera undervisningen, få in ännu mer konkret och laborativt material som eleverna kan jobba med och utveckla lärarnas kompetens.
Lena Lidström konstaterar att mycket av undervisningen fortfarande styrs av läroboken istället för läroplanen - något man vill ändra på:
- Vi vill få en högre måluppfyllelse i matematiken för våra elever, säger Lena Lidström som med spänning ser fram emot de nationella proven i matematik i årskurs tre för de elever som jobbat på det nya sättet.