I veckan publicerades Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser: En god vård (se separat artikel). Utifrån hälsodataregister och digitala webbenkäter jämförs länens vårdkvalitet, liksom medborgarnas syn på vården, med uppgifter från 2017-2018 och till viss del 2019.
Och Norrbotten är både bäst och sämst i klassen.
Främst ligger länet i topp när det gäller kategorin medicinsk bedömning i primärvård inom tre dagar. Nio av tio norrbottningar anser att de får det, jämfört med ett riksgenomsnitt kring 75 procent.
Och detta glädjer regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson.
– Verksamheterna har gjort ett väldigt bra jobb. Primärvården är förstalinjen inom sjukvården. Om inte den fungerar, blir resten av vårdprocesserna lidande också.
Den ökande vårdtillgängligheten i länet visar sig även i landets kortaste väntetider för att träffa läkare på akuten.
Men trots detta är norrbottningarna minst nöjda med tillgängligheten. Knappt 75 procent anser att de får den vård de behöver.
Anna-Stina Nordmark Nilsson tror att detta hänger samman med att regionen inte lyckas förmedla en mer positiv bild av verksamheterna.
– Vi underskattar att berätta om hur bra stora delar av vården är. Vi ligger exempelvis i topp i Sverige när det gäller hjärtsjukvården, men genomslaget för såna nyheter blir inte bra. Vi har en uppförsbacke när det gäller att kommunicera med medborgarna.
Även förtroendet för vården i sin helhet ligger i botten i länet. Endast varannan norrbottning har stort eller mycket stort förtroende för vården, där riksgenomsnittet ligger över 60 procent.
– Det handlar om medborgarnas upplevelser, men i vissa fall kan vi inte heller prestera det patienterna förväntar sig.
Den bristande vårdapparaten visar sig i jämförelsetalen för vårdgarantin, inte minst rörande operationer inom 90 dagar, där andelen i länet har sjunkit från cirka 75 till 65 procent under 2018.
– Vi hade lägre produktion rörande operationerna från januari till september. Efter det har den börjat stiga. Ambitionen är att klara vårdgarantin och under 2020 ska vi ligga runt 83 procent för operationerna.
Även statistiken rörande tandvården är dyster läsning för regiondirektören. Endast 45 procent av männen och 50 procent av kvinnorna har fått tandvårdsundersökningar de senaste två åren.
Anna-Stina Nordmark Nilsson förklarar det med de svåra rekryteringsutmaningarna.
– Vi har tyvärr gått bakåt i den utvecklingen och har betydande problem, även om vi de senaste månaderna har kunnat rekrytera till exempelvis Gällivare och Boden. Vi skulle önska att fler norrbottningar utbildade sig till tandläkare.
Användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre (över 75 år) sticker också ut. Där ligger Norrbotten återigen sämst till, särskilt gällande förskrivningar till kvinnor.
– Allvarligt. Professionen kommer att titta på detta närmare nu, jag vet att man redan diskuterar det här problemet, säger Anna-Stina Nordmark-Nilsson.
Så ökad förskrivning av antipsykotiska har inte med resursbrist att göra?
– Det vore en alltför långtgående tolkning av siffrorna.
Sett till kategorin utskrivningsbara patienter på sjukhus är Norrbotten återigen i bottenskiktet, men där kan en tydlig förbättring skönjas.
2017 tillbringade över 300 av 1 000 utskrivningsbara patienter onödig tid på länets sjukhus – sämst i riket – men under 2018 hade antalet halverats.
– Kommunerna och regionen har jobbat idogt med att se till att färdigbehandlade patienter får möjlighet att komma till boenden. Framgångsrikt, gediget fotarbete.
Slutligen en positiv bild av Region Norrbotten – nämligen apropå sjukfrånvaron bland de regionanställda.
Här är Norrbotten bäst i klassen, med en sjukfrånvaro på endast tre procent.
– Regionen har haft sjukfrånvaron i kraftfullt fokus de senaste åren, med rehabiliteringar och fler arbetade timmar. Det har inneburit att vi har kunnat minska inhyrd personal på sjuksköterskesidan, säger regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson.