"Vi slog produktionsrekord redan i fjol i Lule älv och målet totalt sett är att vi ska komma upp i 750 MW i alla våra anläggningar i kommande år. Vi har flera transformatorer och aggregat som ska bytas ut, bland annat i Ritsem och Harsprånget", säger Johan Dasht, chef för Vattenfalls nordiska vattenkraft.
Sedan år 2016 har Vattenfall jobbat hårt för att öka effekten i vattenkraften. Genom underhåll och effektiviseringar i bland annat Lule älv har den statliga eljätten tillgängliggjort det som kallas "det osynliga vattenkraftverket" och därmed skapat ökad kapacitet på 716 megawatt (MW), vilket nästan motsvarar Sveriges i dag största kraftstation, Harsprånget.
– Vi ser kontinuerligt över verksamheterna för att se vad vi kan förbättra ytterligare. Vattenkraftproduktionen går inte att bygga ut mer, utan älvarna finns där redan, och då får vi utgå från det vi har, säger Johan Dasht, chef för Vattenfalls nordiska vattenkraft.
Han nämner olika exempel på åtgärder som har ökat effekten av vattenkraften, däribland vid kraftstationen i Vietas.
– Där har vi optimerat genom ”rensningar” av stenar, grus och annat framför intaget. Det ger friare och högre flöden i Vietas, vilket innebar tio extra megawatt.
Men Vattenfall byter också kontinuerligt ut turbiner, generatorer och transformatorer vid anläggningarna, däribland i Akkats och Letsi.
– I Akkats gav ett nytt aggregat så mycket som 77 MW, inom befintliga vattendomar, och nya transformatorer i Letsi G1 och G2 gav totalt 29 nya MW.
"I Akkats gav ett nytt aggregat så mycket som 77 MW, inom befintliga vattendomar", säger Johan Dasht, chef för Vattenfalls nordiska vattenkraft.
Även Laxede kraftverk har ökad effekt med tolv MW, efter åtgärdade vibrationsproblem 2021, medan flera andra större renoveringsarbeten väntar i länet i kommande år också.
Johan Dasht anknyter till investeringsplanen som redan har givit resultat i norr och som fortsätter i kommande femårsperiod.
– Vi slog produktionsrekord redan i fjol i Lule älv och målet totalt sett är att vi ska komma upp i 750 MW i alla våra anläggningar i kommande år. Vi har flera transformatorer och aggregat som ska bytas ut, bland annat i Ritsem och Harsprånget.
I Laxede kraftstation, utanför Harads, har Vattenfall under åren 2017 och 2019 förnyat två av fyra aggregat och installerat en ny transformator.
Vattenfall har även ansökt om ändrade vattendomar för att öka maxflödena genom kraftverken, som i Bergforsen och Indalsälven, och liknande kan ske i Norrbotten.
– Vi utesluter ingenting. Men om vi ska ha högre flöden får vi gå igenom en ny process i samråd med länsstyrelser och andra.
Håller dammarna i Lule älv för ökade flöden?
– Självklart, och sådant tittar vi vidare på i förstudier om förutsättningarna ändras.
Bakgrunden till att eljätten går på offensiven rörande vattenkraften kopplas också till alla utmaningar rörande landets elförsörjning i framtiden, inte minst apropå den pågående industriboomen i Norrbotten.
Flera transformatorer och aggregat ska bytas ut i kommande fem år, bland annat vid Vattenfalls kraftverk i Harsprånget.
– Om vi blickar framåt, när landet kommer att fördubbla energianvändningen, då räknas varje megawatt, även om det kan låta fjuttigt i sammanhanget, säger Johan Dasht apropå prognoserna om ett elbehov för riket på enorma 370 terrawattimmar år 2045.
Boskavligt talat ”många bäckar små”?
– Ja, och med tanke på den omställning och nyindustrialisering som pågår i Luleå och Norrbotten behövs alla produktionsslag nu. När vi får mer vind och sol i systemet, blir det ännu viktigare med vattenkraften som då fungerar som ett batteri.
Regeringen beslutade att pausa miljöprövningen av svensk vattenkraft tidigare i år, vilket har kritiserats av Älvräddarna. Hur påverkas Vattenfall?
– Positivt. Hela industrin och framförallt vi vill modernisera alla miljödomar, och den här pausen handlar om att få fram en bättre och effektivare rättsprocess.
Hybrit – Vattenfall, LKAB och SSAB:s jättesatsning på fossiltfritt stål – kommer framåt år 2050 behöva minst 70 terrawattimmar årligen i elförbrukning.
Miljöprövningarna, som innebär nya vattendomar för samtliga vattenkraftverk, återupptas nästa år, samtidigt som detta har beräknats innebära ett bortfall på maximalt än 1,5 terawattimmar el.
– Just därför blir varje extra megawattimme nu. Och miljönyttan måste vara baserad på vetenskap och var insatserna gör störst nytta. På en plats kan det handla om en fisketrappa, på andra platser kanske det inte krävs några åtgärder alls. Man kan inte kategoriskt göra samma sak överallt, det blir bara symbolpolitik, säger Johan Dasht, chef för Vattenfalls nordiska vattenkraft.