"Polisens arbete behöver bli mer effektivt", säger riksrevisor Helena Lindberg.
Mängdbrotten – som inbrott, butiksstölder och rattfylleri – utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott i landet. Brotten ska i de allra flesta fall utredas på lokalpolisområdesnivå, men de klaras sällan upp trots att polisen fått mer resurser.
Riksrevisionen har granskat hanteringen av mängdbrott och anser att den har effektivitetsbrister. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.
Vidare konstaterar de även att läget förvärras över att poliser ofta får ta över utredningar från grova brott eller lånas ut för att hjälpa till med sådana utredningar.
Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Följden blir att mängdbrott som skulle kunna utredas riskerar att avskrivas direkt eller bli liggande så länge att de till slut inte går att utreda eftersom bevisningen har blivit försvagad.
– Mängdbrotten drabbar enskilda medborgare och övriga samhället hårt. Polisens arbete behöver bli mer effektivt. Ytterst är det en fråga om medborgarnas förtroende för polis och rättsväsende, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Kenneth Vikström, polisområdeschef i Norrbotten, är inte förvånad över kritiken – och menar att det är områden som polisen redan arbetar med att förbättra.
Han anser dock att läget är mer stabilt uppe i norr och att mängdbrotten inte skjutit iväg lika mycket.
– Vi har inte påverkats lika negativt som man gör i södra Sverige.
Vikström poängterar även att regionen inte fått mycket av tillväxten, alltså antalet anställda poliser.
– Vi har inte sett av den särskilt mycket eftersom region Nord inte hade något område som var socialt utsatt område. De områdena prioriterades först när man tittade på tillväxten, säger Vikström.
– Civilanställda har vi inte fått utöka, vi har fått ersätta de som slutar men inte utöka. Där finns det en önskan att anställa fler civila utredare – så fort vi får möjlighet kommer vi att göra det.
Kenneth Vikström är polisområdeschef i Norrbotten.
Riksrevisionen punktar upp en rad rekommendationer. Det handlar bland annat om förstärkning av polisens kontaktcenter, bättre vidareutbildning och förundersökningsbegränsning.
Vikström lyfter delen som handlar om att ökad ärende- och brottssamordning. Norrbotten har redan avlastat andra regioner som utreder de grövsta brotten.
– Vi har faktiskt flera gånger tagit ärenden från södra Sverige för att vi vill få de här mängdbrotten utredda.
Han anser även att det är oerhört viktigt att fortsätta hjälpa till med de grova brotten.
— Det vi inte vill är att få upp den kriminalitet hit, vi har sett att den här grova kriminaliteten som pågår framförallt i södra Sverige redan har börjat sprida sig. I Västernorrland, Sundsvall, jobbar vi ganska hårt med att hjälpa till – vi vill inte ha upp det hit. Det är nästan en form av investering vi gör för medborgarna här uppe.
Vad behövs för att fler mängdbrott ska klaras upp?
– Vi behöver faktiskt bli lite fler om vi ska hinna med allting. Vi räcker inte riktigt till överallt.
Granskningen lyfter även fram Snabbare lagföring, en arbetsmetod där polisen utreder enklare brott direkt vid ingripandet, som en styrka. I vår ska den metoden användas i hela Norrbotten.
– Det är ett sätt att försöka få bort mängdbrotten så mycket som möjligt, säger Vikström.