"Sekreterarna hinner inte och det bildas kö, så journalerna finns inte tillgängliga lika snabbt. Ibland kan läkarna tvingas lyssna till diktaten själva i stället", säger Ines Nilsson, verksamhetschef på Sunderby sjukhus.
Missnöjet bland de medicinska sekreterarna inom Region Norrbotten har varit känt en längre tid. Redan förra våren rapporterade vi om att de har den näst sämsta löneutveckling i landet, trots att flera sekreterare redan tidigare hade reagerat kraftfullt mot yrkets låga status i länet.
Nu erfar Norr Media dessutom att tiotals medicinska sekreterare har upp sig på Sunderby sjukhus bara de senaste månaderna, vilket delvis bekräftas av Ines Nilsson, verksamhetschef och ansvarig för sekreterarna inom bland annat internmedicin, hud/lunga, reumatologen, hjärtkliniken och neurologen.
– Vi har fler lediga jobb än tillgängliga sekreterare just nu, så det är svårt att bemanna. Och detta påverkar alla enheter nu.
Ines Nilsson har inte själv haft avgångssamtalen med de sekreterare som har slutat inom hennes vårdverksamheter men uppger att problematiken med uppsägningar har varit återkommande under året.
– Blandade orsaker ligger bakom. En del vill prova andra jobb, andra vill arbeta närmare sina hemorter men visst finns det också ett missnöje över lönenivåerna. Många sekreterare har dessutom gått i pension eller är på väg att sluta nu, samtidigt som det är svårt att rekrytera nya, säger verksamhetschefen.
I en medicinsk sekreterares arbetsuppgifter ingår att skriva ut patientjournalanteckningar och annan viktig vårddokumentation utifrån läkarnas diktat, vilket innebär att underbemanningen nu får negativa konsekvenser.
– Sekreterarna hinner inte och det bildas kö, så journalerna finns inte tillgängliga lika snabbt. Ibland kan läkarna tvingas lyssna till diktaten själva i stället.
Läkarnas arbetssituation påverkas negativt av bristen på medicinska sekreterare, som bland annat innebär fördröjda journaler och remisser. "Alla stöd- och servicefunktioner behövs för våra medlemmars arbetsmiljö", säger Gunilla Engström, Norrbottens läkarförening.
Som tillfälliga lösningar har Region Norrbotten därför genomfört flera åtgärder. Bland annat har regionen i en kompetensväxling anställt nya administratörer som kan utföra vissa av de arbetsuppgifter som sekreterarna har i dag och därmed avlastar dem.
– Men vi har även hyrt in ett företag som skriver journalerna på distans, säger Ines Nilsson.
Gunilla Engström, ordförande för Norrbottens läkarförening, är väl medveten om problematiken för hennes medlemmar, när journalföringen fördröjs.
– Läkarna kan få patienter på återbesök innan föregående anteckningar är utskrivna. Det blir även fördröjningar när det gäller remisser. Allra störst är det problemet i primärvården.
Även Gunilla Engström beskriver hur läkarna många gånger tvingas lyssna till tidigare diktat själva, i stället för att läsa ur journalerna, vilket kan medföra risker för missförstånd och i sämsta fall befara patientsäkerheten.
– Det här tar extra tid för läkarna som måste vara ännu mer uppmärksamma när allting inte är utskrivet.
"Olika läkare har olika sätt att diktera på, precis som olika specialiteter har egna specifika uttryck. Då blir arbetet smidigare om man känner varandra väl. Det är nackdelen med diktat som skrivs ut på distans", säger Gunilla Engström, Norrbottens läkarförening.
Att ett externt företag anlitas för att skriva ut journalanteckningarna på distans är inte heller optimalt, menar hon, eftersom relationen mellan läkarna och sekreterarna är avgörande.
– De medicinska sekreterarna är en viktig del i vårt arbete. Alla stöd- och servicefunktioner behövs för våra medlemmars arbetsmiljö. Och olika läkare har olika sätt att diktera på, precis som olika specialiteter har egna specifika uttryck. Då blir arbetet smidigare om man känner varandra väl. Det är nackdelen med diktat som skrivs ut på distans.
Fotnot: Vi har förgäves sökt kommentarer från fackliga Vision, som företräder de medicinska sekreterarna.