Redan i juni höjde Riksbanken räntan med 50 punkter från 0,25 procent till 0,75. På tisdagen höjdes den ytterligare med en procentenhet till 1,75 procent – något Sparbanken nords kreditchef Mattias Lundkvist säger är för att bromsa inflationen.
– Vi har en väldigt stark inflation i Sverige och för att bromsa den så höjer man räntorna, säger Mattias Lundkvist, kreditchef på Sparbanken Nord.
Höjningen kommer enligt Lundkvist bland annat resultera i att de rörliga bolåneräntorna, där det redan skett en höjning, kommer stiga ytterligare.
– Nu när Riksbanken höjer mer än förväntat så kommer de rörliga bolåneräntorna fortsätta stiga. Och jag skulle nog tro att vi kommer se nivåer upp mot strax över fyra procent, säger Mattias Lundkvist.
Han fortsätter:
– Om man säger att ett hushåll har två miljoner kronor i bolån och har rörlig ränta på det, för varje procentenhet som räntan stiger så innebär det en ökad räntekostnad på 20 000 kronor per år.
Enligt Lundkvist har flera av deras kunder tidigare år valt bunden ränta till sina bolån.
– Det har varit bra, utifrån att vi har haft kraftiga ränteuppgångar, att man har valt bunden ränta och i alla fall låst fast en av de utgiftsposter som stiger mycket nu i hushållens ekonomi. Sen har vi nu sett en trend de sista månaderna att faktiskt fler igen väljer rörlig ränta utifrån att prognosen är att de bundna räntorna börjar ha närmat sig toppen.
Om man som kund ska välja rörlig eller bunden ränta för sina bolån säger Lundkvist är individuellt.
– Det ger vi individuell rådgivning kring utifrån varje kunds ekonomiska förutsättningar, så där går det inte att säga någonting generellt. Men att sprida sina lån med olika räntebindningstider kan vara klokt.
För att klara räntehöjningen säger Lundkvist att det är bra att kontakta sin bank för att få individuell rådgivning om sin ekonomiska situation, samt att se över kostnaderna i sin hushållsekonomi.
Även Sparekonomen Nicklas Andersson säger att det nu är läge att se över sina ekonomiska prioriteringar.
– Jag tror att de allra flesta nu ser att pengar som tidigare kanske gick till restaurangbesök eller en weekend- eller utlandsresa kommer nu framåt kanske mer gå till bolåneräntor, så det tränger undan både spar- och konsumtionsutrymme, säger han.
En bra start är att konkurrensutsätta sitt bolån.
– Oftast går det att göra en hel del på bolånet faktiskt. Nu ser vi att bolåneräntorna stiger så det lär fortfarande bli mer pengar ut men man kanske kan hitta en aktör som har lite lägre bolåneränta så den ökningen blir lite mindre.
Samtidigt säger han att räntehöjning inte enbart påverkar bolånen.
– Det här kommer höja räntekostnaderna på kreditkort, blancokrediter och bilfinansiering. Räntan är ju priset på pengar, nu stiger priset på pengar och då slår det igenom allt i systemet helt enkelt.
För att klara höjningen säger Nicklas Andersson att fokuset bör ligga vid att beta bort de dyraste krediterna först.
– Först kommer kreditkort de lär vara absolut högst, sen blancolån, under det lär vi ha bilfinans, därunder kommer bolån och under det kommer CSN. Har man CSN finns det ingen anledning att betala mer än vad man behöver, alla slantar som blir över borde gå till de dyra krediterna.