Polisens kommunikationsstrategi – hot mot demokratin

Författaren till rapporten: "När polisen får sätta problembilderna och hur de ska lösas inverkar de på politiska beslut och även på hur människor röstar."

Stefan Holgersson, forskare: "Polismyndigheten är inte transparent och de förmedlar bilder som inte på ett rättvisande sätt beskriver skeenden."

Stefan Holgersson, forskare: "Polismyndigheten är inte transparent och de förmedlar bilder som inte på ett rättvisande sätt beskriver skeenden."

Foto: Fredrik Sandberg/Montage

Norrbotten2021-09-27 14:30

Stefan Holgersson är en av författarna till rapporten "Hur hanterar polisen journalister?". Han anser att polisens kommunikationsstrategi är ett demokratiskt problem och att den hämmar polisens utveckling. 

– Polisen måste vara förändringsbenägen, på samma sätt som samhället och kriminaliteten hela tiden förändras. Men vi har en polis som satsar på yta istället för innehåll, det är inte bra för medborgarna. Visserligen blir medborgarna nöjda genom den bild som förmedlas, men skrapar man på ytan så ser man något annat, säger han.

Han pekar också på att svenska politiker har en hög svansföring när de jämför vårt land med andra stater.

– Att man då har en poliskår som gör som i ickedemokratiska länder – det är inte bra. Syftet kan vara gott, men man kan inte ha en ordningsmakt som försöker styra information på det här sättet. Polismyndigheten är inte transparent och de förmedlar bilder som inte på ett rättvisande sätt beskriver skeenden.

Ett annat problem är att polisen själva sätter bilden av vilka problem som finns, säger han.

– De är både är leverantör och tolkare av informationen. Detta påverkar hela den politiska diskussionen, det påverkar valen i och med att rättsfrågor är en viktigt valfråga för många. Vi vill ha myndigheter som är objektiva och sakliga för att politikerna ska kunna fatta rätt beslut och att människor kan göra val när de röstar. När polisen får sätta problembilderna och hur de ska lösas inverkar de på politiska beslut och även på hur människor röstar.

Holgersson tycker att det är allvarligt i en demokrati att ha en organisation som inte förmedlar de budskap som politiker och medborgare borde få se. Han lägger till att tilliten till myndigheter som finns Sverige är ett samhällskitt, men också att riskerar att luckras upp.

– Vi har hög tillit till myndigheter och det gör att vi får tillit till andra människor. Att vi då har en myndighet, polisen, som utnyttjar det stora förtroendet som myndigheten generellt har och polisen specifikt har, är skadligt på lång sikt. När det här upptäcks kan tilliten minska även för andra myndigheter.  

– Om man ifrågasätter polisen får man väldigt mycket kritik från medborgare. Men polisen kan göra fel och behöver utveckling. Och inser man inte det då får man till slut en polis som inte är det man vill ha. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!