I ett och ett halvt år har stämningsläget bland företagen i Norrland, liksom i riket, försämrats kontinuerligt, men fjärde kvartalet 2022 visar på en förändring.
Stämningsläget fortsätter falla men planar nu ut på en låg nivå. Dock inte lika mycket som för riket som helhet. Det här visar Norrlandsfondens konjunkturrapport som bygger på data från Konjunkturinstitutet.
– Vi har en recession i Sverige, men vi har fortfarande en arbetskraftsbrist överlag och det extremt här uppe. Vi har signaler från omvärlden som på marginalen är mindre negativa än det varit för en kort tid sedan. Energikrisen kanske inte blir så allvarlig som man väntat, USA är fortfarande starkt och Kina har kommit igång. Däremot i Sverige pekar de flesta pilar nedåt, säger Petter Alapää, företagsanalytiker vid Norrlandsfonden.
När det gäller tillverkningsindustrin så sticker Norrbotten ut. Här är stämningsläget mycket svagare än normalt. I Västernorrland är läget svagt till skillnad från Gävleborg, Jämtland och Västerbotten där läget är starkt.
– Normalt har vi en stark industri här uppe med gruvindustrin och allt som sker, men på marginalen har man blivit mer negativa i Norrbotten jämfört med övriga Norrland. Det behöver inte vara någon katastrof för när man tittar på lönsamheten så har lönsamhetsbedömningarna bland företagen i Norrbotten varit mycket starkare än i övriga riket. Nu har vi kommit ner i nivåer som i övriga Norrland, säger Petter Alapää.
Tittar man på orderingången för hemma- och exportmarknaden så var tre av fyra företag i Norrbotten negativa till hur orderstocken har utvecklats, det vill säga att orderingången minskar.
– Vi har nu kommit ner från en mycket högre nivå än normalläge. Detsamma gäller kapacitetsutnyttjandet där vi kvartalet innan låg på 94 procent. Nu har vi kommit ner till 87 procent, som är in nivå med de andra Norrlandslänen. Ja, till och med bättre än några Norrlandslän, säger Pettter Alapää.
Skillnaderna inom tillverkningsindustrin kan dock vara stora. Vissa delar har gått relativt bra och där är stämningsläget bättre, medan det i andra delar råder det motsatta.
– Om man tittar på rikssiffror så är det järn- och stålverk som dragit ner på sitt stämningsläge kraftigt, säger Petter Alapää.