Överfullt på häktet: ”Konstant överbeläggning”

Situationen på landets häkten är ansträngd och häktet i Luleå är inget undantag. ”Vi har en konstant överbeläggning”, säger kriminalvårdschefen Jan Wallin.

Häktet i Luleå har 30 platser. De senaste månaderna har det varit konstant överbelagt. (Arkivbild)

Häktet i Luleå har 30 platser. De senaste månaderna har det varit konstant överbelagt. (Arkivbild)

Foto: Gunnar Westergren

NORRBOTTEN2019-03-17 05:00

Sedan ett par månader tillbaka har man haft mellan 31 och 33 häktade i princip hela tiden. Häktet i Luleå har 30 platser.

– I Sverige totalt är snittbeläggningen 101 procent. I Luleå har vi antingen dubbelbelagt rum eller så har vi använt besöksrum, säger Jan Wallin.

Han menar att den främsta förklaringen till den ansträngda situationen är att den nya polisorganisationen jobbar mer effektivt än tidigare.

– Det blir allt fler poliser samtidigt som straffen blir hårdare. Då måste man tillskapa fler platser i kriminalvården också, säger han.

Ständig problemlösning har blivit vardag för häktespersonalen.

– Det sliter på, man måste pussla hela tiden för att få ihop det. Häktade skickas mellan olika häkten beroende på var de är i processen.

Från Luleå skickas ofta häktade till Umeå och vice versa.

– Beläggningen varierar mer på häktet än på anstalterna. Ett polistillslag kan resultera i sju häktade på en gång. Samtidigt blir det vanligare med verkställighetsfall på häktet, alltså att de får sitta kvar där eftersom det är fullt även på anstalterna, säger Jan Wallin.

Innebär det här att häktade kvinnor och män måste vistas på samma utrymmen?

– I Luleå går det att differentiera. I dagsläget har jag inte hört att just det skulle vara ett stort problem, säger han.

Kriminalvården jobbar dagligen på central, regional och lokal nivå för att lösa platsbristen.

Häktade personer som är i behov av psykiatrisk vård placeras på psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn, rättspsyk. Här har man inte upplevt samma akuta platsbrist som på häktet.

– En viktig utgångspunkt både för oss och för kriminalvården är att de som kommer till oss under sin häktningstid gör det på grund av att de är i behov av psykisk vård, säger Pernilla Nordkvist, verksamhetschef vid psykiatrin länsgemensamt.

Intagningsavdelningen på rättspsyk har så kallad häktesstatus, det vill säga säkerhetsklass två.

– Där har vi åtta platser och det är där vi placerar de häktade som kommer till oss, säger hon.

Utöver de åtta platserna på intagningsavdelningen finns det 44 platser på rättspsyk och de är fullbelagda.

– Vi har ett 50-tal patienter i öppenvård fördelade i hela Norrbotten och de ska beredas plats om de hamnar i ett läge där de inte längre kan vara ute på sin öppenvård, säger Pernilla Nordkvist.

Hon beskriver situationen nationellt som väldigt ansträngd. Men i Öjebyn, menar hon, finns det en beredskap för att klara av verksamhetens uppdrag.

– Det är klart att vi har känt av att nu är det trångt, men vi har inte haft överfullt. Vi har inte behövt ha två patienter i samma rum, säger Pernilla Nordkvist.

Häktning

Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av domstolen i väntan på att brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom.

Häktning får beslutas om:

brottet ger ett års fängelse eller mer,

det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott,

det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff,

bevis kan förstöras om den misstänkte går fri,

utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot.

Källa: Kriminalvården

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!