Regeringen presenterade nyligen en stor myndighetsreform som innebär att Sverige från och med 1 oktober i år delas in i sex nya civilförsvarsområden. Det norra civilområdet omfattar Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Ledningen för det området placeras vid länsstyrelsen i Norrbotten.
– Det innebär att vi kan komma att få 10-12 nya tjänster vid länsstyrelsen, säger Anders Öhlund, enhetschef för samhällsskydd vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Det är mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde som regeringen vill skynda på återuppbyggnaden av det civila försvaret. I vårbudgeten tidigare i år satsades 800 miljoner kronor för 2022 för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå.
Det innebär bland annat att 60 statliga myndigheter, bland dem länsstyrelserna, blir så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera samhällskriser i fredstid och även i krig.
Det norra civilområdet leds alltså från Norrbotten och landshövding Lotta Finstorp blir civilområdeschef.
– Detta är ett viktigt steg för att ytterligare stärka totalförsvaret och samverkan med Försvarsmakten, både i fredstid och i händelse av höjd beredskap. Jag är glad över att vi i Norrbotten har fått förtroendet att leda det arbetet inom det norra civilområdet, säger Lotta Finstorp.
Tillsammans med de militära regionerna blir civilområdena en del av det svenska totalförsvaret.
– En fördel för oss i norr är att den norra militärregionen omfattar samma område som det nya civilområdet. Milostaben sitter i Boden. Det ser inte likadant ut i andra områden i Sverige, säger Anders Öhlund.
Vad innebär detta konkret för de i Norrbotten som jobbar med dessa frågor?
– Vi kommer långsamt att arbeta oss fram för att finna nya arbetsformer. Det är ännu på ett tidigt stadium, så mycket är inte klart. En del är att det kommer att bli fler övningar och mer utbildningar för personalen, säger Anders Öhlund.
Blir det en återgång till de beredskapslager och annan beredskap vi hade för 30-40 år sedan? De flesta svenska beredskapslagren är nu avvecklade.
– Till viss del, men situationen och hotbilden nu är mycket annorlunda än då. Vi har andra utmaningar och annan teknik, säger Anders Öhlund.