Sex utanför äktenskapet var en vanlig orsak till att kvinnor hamnade på galgbacken, berättar museipedagog Morgan Stenberg vid Piteå museum.
– Vid så kallade horsbrott låg hela bevisbrödan hos kvinnan. En ogift kvinna som blev gravid hade av förklarliga skäl svårare att neka till hor än mannen. Även om hon pekade ut den man hon varit med kunde han neka, och gjorde det oftast.
Under 1700-talet avrättades därför fler kvinnor än män för horsbrott, berättar Stenberg, men även för barnamord.
– Att dödsstraff hotade kvinnan gjorde förstås att om hon blev gravid utan att vara gift försökte hon fördriva fostret i förtid, eller föda i hemlighet och sedan döda barnet. Under 1700-talet blev det därför även en jättetopp med barnamord.
Men, alla dödsstraff ledde inte till döden.
– I Norrbotten skilde vi oss faktiskt från rikssnittet vad gäller att omvandla dödsstraffen till andra straff. Man kunde istället för att avrättas få tukthus, kyrkoplikt, piska på allmän plats eller liknande.
Historierna om dåtidens galgbackar är ofta tämligen gömda, menar Stenberg.
– Den mörka historien är en tragik vi inte verkar vilja kännas vid. Vi vill ju i Sverige gärna tro vi kommit långt med jämlikhet och rättssäkerhet, vilket till viss del stämmer. Men vi ska minnas att vår rättsstat är ganska ung. Det vi tar för givet är inte nödvändigtvis så gammalt.
– Så det är viktigt vi lyfter det mörka som varit, för att uppskatta det vi har i dag.