Under onsdagen kallade länsstyrelsen till en synnerligen ovanlig presskonferens för att informera om hur de lägger upp samarbetet mellan länets myndigheter i det rådande säkerhetspolitiska läget.
Men så lever vi i en synnerligen ovanlig tid. Ryssland har invaderat Ukraina och det är krig i Europa igen.
– Det är en väldigt allvarlig situation i vår omvärld och en situation vi inte har varit med om på länge, säger landshövdingen Lotta Finstorp som deltog vid presskonferensen.
På plats fanns även Lars Karlsson, chef vid Försvarsmakten militärregion nord, Per-Erik Bjurholt, sektionschef Migrationsverket region Nord samt Karin Börjesson, avdelningschef vid Länsstyrelsen.
Länsstyrelserna i Sverige har en samlande funktion och har nu fått till uppgift att sammanställa lägesbilden i vardera län och sedan förmedla detta vidare till regeringskansliet, på liknande sätt som gjordes under pandemin.
Pandemin har gjort att de olika aktörerna trimmats samman i skarpt läge, erfarenheter som nu kan användas igen.
– Det som läggs på är det säkerhetspolitiska dimensionen. Hur omvärlden ser ut och hur den utvecklas och vad det kan innebära för Norrbotten. Under pandemin var det fokus på vården och deras resurser, det här drabbar samhället på ett annat sätt och kan få andra följder, säger Karin Börjesson.
En högaktuell fråga som måste hanteras omedelbart är flyktingsituationen. Här landar ett stort arbete hos Migrationsverket och i slutänden kommunerna.
Under onsdagen var 362 ukrainare inskrivna i Norrbotten men det väntas snabbt bli fler. En utmaning för Migrationsverket är att hitta personal som kan hantera det stora antalet som väntas komma.
– Vårt arbete nu är, förutom att skaffa boenden, att med full fart skaffa personal som kan komma in och jobba, säger Per-Erik Bjurholt.
Hur har responsen varit när ni sökt personal?
– Jag vet att folk ringer till oss och vill komma och jobba för oss. Jag upplever att vi är en populär arbetsgivare och det känns oerhört bra i dessa tider. Folk som fick sluta efter förra inströmningen 2015 vill komma tillbaka.
Försvarsmakten gör bedömningen att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg i dagsläget.
– Men det väpnade angreppet är inte bara den militära uniformen utan kan komma i andra former. Vi måste lägga pusslet tillsammans, säger Lars Karlsson.
Rysslands agerande har gjort det svenska försvaret nu anpassar sig.
– Det innebär att det finns mer förband som står i beredskap att kunna användas, från timmar till dagar. Det har vi ökat högst avsevärt, säger Lars Karlsson.
I Sverige talas det mycket om Gotland, som via sitt strategiska läge i Östersjön, anses intressant för Ryssland men enligt Lars Karlsson är Norrbotten också viktigt. Inte minst för att Ryssland vill kontrollera områden i närheten av Kolahalvön där de exempelvis har atomubåtar.
Ryssland ligger inte så långt bort från Norrbotten, vad händer i området vid ryska gränsen?
– Min uppfattning är att det är ganska tomt där. De flesta av deras resurser är insatta eller på väg att sättas in i Ukraina. Sedan finns det fortfarande flyg och marina stridskrafter med lång räckvidd i bekämpningsförmåga men just nu är den militära närvaron från rysk sida rejält reducerat.