Trots det märks ingen positiv effekt på kostnadssidan. Region Norrbotten har till och med augusti spenderat 218 miljoner kronor på inhyrd personal. Det är 25 miljoner mer än under samma period förra året.
Prognosen för helåret är 312 miljoner, vilket skulle betyda en ökning med 15 miljoner jämfört med i fjol.
Men i primärvården har kostnaderna för inhyrda läkare minskat med 5 miljoner, efter ett aktivt beslut om att dra ned inhyrningen med 20 procent.
– I primärvården har vi en minskad inhyrning och lägre kostnader. Det har väl egentligen aldrig minskat tidigare, säger biträdande regiondirektören Jonas Thörnqvist.
Däremot ökar inhyrningskostnaderna i den somatiska vården, både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Thörnqvist nämner förlossningen och akutkirurgin i Gällivare som två verksamheter där hyrkostnaderna är svåra att begränsa.
Han tror att Norrbottens geografiska förutsättningar gör det svårt att få ned utgifterna för hyrpersonal till två procent av den totala personalbudgeten, vilket är ett nationellt riktmärke.
– Vi kommer ha en högre procent. På vissa orter är det svårbemannat, men vi måste ha personal där ändå.
I både primärvården och den somatiska vården har antalet läkarbesök minskat jämfört med förra året.
– En del kan handla om att man kompetensväxlar och att vi har en övergång till digitala besök som nog inte blir registrerade ännu. Men visst är det så att produktionen minskar.
Även besöken hos andra vårdgivare än läkare har minskat marginellt.
Så sent som den 1 oktober sjösattes två av regionledningens tyngsta åtgärder för att minska beroendet av hyrpersonal: lönetillägget för sjuksköterskor i dygnet runt-verksamhet på sjukhusen och hyrstoppet för grundutbildade sjuksköterskor.
Regionrådet Glenn Berggård (V) är övertygad om att hyrstoppet är rätt väg att gå.
– Nu får vi intensifiera rekryteringarna. Och se till att vi kan behålla dem vi rekryterar, säger han.
Däremot är han kritisk till att den tillträdande regionledningen med SJVP, C och M föreslagit att ytterligare 50 miljoner ska satsas på sjuksköterskelöner. Han tycker dels att den första satsningen måste följas upp först och pekar även på att förslaget är ofinansierat.
– Känns inte seriöst att bara göra en satsning och inte veta vad den kan leda till.
Berggård påminner om att regionen samtidigt har som mål att kostnaden för sjukvården i Norrbotten ska minska för att hamna i nivå med rikssnittet.