Det visar nya siffror på regionnivå som länsstyrelsen presenterade på tisdagen.
– Koldioxidbudgeten visar att läget är oerhört allvarligt och det behövs stora insatser från alla om Norrbotten ska klara sin del av klimatomställningen, säger Arvid Boström, länsstyrelsens handläggare för Klimatklivet.
Det är första gången länsstyrelsen beställt en klimatbudget av det här slaget. Den pekar på hur mycket koldioxid vi har kvar att släppa ut i atmosfären fram till år 2045 för att vi ska nå Parisavtalets mål – att hålla den globala temperaturhöjningen under två procent.
Utifrån det har Uppsala universitet och Klimatsekretariatet tagit fram ett antal regionala och kommunala klimatbudgetar. De visar hur mycket respektive område får släppa ut för att klara klimatmålet. Norrbotten har från och med i år mindre än 8 miljoner ton koldioxid kvar att släppa ut fram till 2045.
Utsläppen år 2020 var 1,2 miljoner ton. Om vi fortsätter släppa ut koldioxid i samma takt är budgeten slut om 7 år, det vill säga 2030.
Det innebär att Norrbotten måste minska sina koldioxidutsläpp med 13,5 procent varje år fram till 2045 för att klara klimatmålen. I dessa utsläpp ingår inte de stora industrierna som är bland de största utsläpparna i Sverige – LKAB, SSAB och Luleå kraftvärmeverk LUKAB.
De släppte i genomsnitt ut cirka 4 miljoner ton fossil koldioxid om året 2015-2019, och av det står SSAB (inklusive LUKAB) för cirka 3 miljoner ton.
– De räknas separat i en nationell koldioxidbudget, säger Arvid Boström.
Är det verkligen realistiskt att Norrbotten kan minska koldioxidutsläppen med 13,5 procent per år fram till 2045?
– Det är klart det blir svårt, men vi måste försöka. Alla måste dra sitt strå till stacken. Alternativet är att ge upp och det kan vi inte, säger Arvid Boström.
Med de stora industrierna borträknade står transporter för de största utsläppen i Norrbotten med närmare 500 000 ton per år. Det handlar om personbilar, lastbilar och andra fordon.
Som tvåa kommer arbetsmaskiner med utsläpp på över 310 000 ton per år. Därefter utrikes sjöfart som släpper ut närmare 200 000 ton per år och el- och fjärrvärme med utsläpp på över 130 000 ton per år.
– Det handlar bland annat om att minska utsläppen från fordon och arbetsmaskiner genom att satsa mer på exempelvis elfordon av olika slag. Det görs mycket inom laddinfrastrukturen men det finns fortfarande vissa svårigheter i Norrbotten då vi har långa avstånd, mindre kundunderlag och dyra driftskostnader, säger Arvid Boström.