Hälften av landets regioner har svårt att behålla sin labbpersonal och av regionerna med högst personalomsättning är Norrbotten på andra plats med 19 procent i rekryteringsgrad.
Orsakerna är förutom lågt löneläge och hög arbetsbelastning, få möjligheter till utveckling och påverkan av schemaläggningen.
Det framkommer i en rapport som Naturvetarna sammanställt för att tydliggöra bristen och redogöra för vilka konsekvenser det får för sjukvården och den enskilde.
– I samtal med våra medlemmar framkommer ofta att många fler skulle vilja byta arbetsgivare, men att möjligheterna att hitta ett nytt arbete på bostadsorten är begränsade. Det upplevs också svårt att rycka upp familjen och flytta av karriärskäl när man inte är den person i hushållet som drar in större delen av inkomsten, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
I landet som helhet ligger rekryteringsgraden för biomedicinska analytiker på 11 procent, vilket är exceptionellt högt jämfört med den genomsnittliga rekryteringsgraden på arbetsmarknaden som är 2,5 procent enligt SCB.
– Det är tydligt att bristen på biomedicinska analytiker inte kan lösas enbart med fler utbildningsplatser. Villkoren måste också förbättras för dem som redan är ute i arbetslivet, säger Per Klingbjer.
En konsekvens till följd av bristen är försenade eller uteblivna diagnoser.
Jämfört med tre tidigare år fanns 3 597 personer, som borde ha fått en cancerdiagnos under 2020 men inte fick det. 132 av dessa i Norrbotten.