Sedan 2015 har Trafikverket ökat antalet fartkameror i landet med ungefär 200 per år. Den takten tänker de fortsätta med, något som gör att antalet kameror går från 2 400 i dag till 4 000 när vi kommit till år 2030.
– Jag kan ju bara önska att vi blir fler här då. Jag vet inte om det kommer bli så, men absolut kommer vi vilja utöka personalen när antalet ärenden ökar. Vi är 74 anställda här i dag och om kamerorna blir fler behöver även vi bli fler, berättar Lis-Marie Svonni som är tillförordnad sektionschef på polisens enhet AFK, automatiska trafiksäkerhetskontrollen.
AFK sitter i Kiruna och är landets enda plats för analys av kamerabilderna. Bilderna som fotas i dem krypteras och skickas direkt till AFK, Trafikverket nås aldrig av bilderna.
För sex år sedan lagfördes bara var tredje bilist som kört för fort förbi kamerorna, i dag är den siffran uppe 42 procent.
– Övriga drygt 50 procenten går inte vidare. Det kan vara för att bevisningen inte är stark nog. Ibland är det ju fordonsdetaljer som gör att vi inte kan identifiera fortkörarna. Det kan vara backspeglarna, solskydden eller annat.
Hur vanligt är det att bilister maskerar sig eller gömmer sig bakom solskydden?
– Det där är jättesvårt att svara på, men det är nog inte så vanligt som folk kanske tror. Men har vi inte tillräckligt med bevisning kring vem föraren är kan vi förstås inte gå vidare med ärendet.
Om det däremot hyfsat tydligt framgår av bilden vilket registreringsnummer bilen har, och hur förarens utseende ser ut, skickas brev till bilägaren med en fråga om bilden föreställer den eller någon den känner.
Vad händer om personen helt sonika skippar svara på brevet?
– Då tar vi hjälp av den lokala polisen som helt enkelt får söka upp personen. Är det så att man dessutom är kallad till förhör har polisen rätt att medföra personen till förhöret.
Kameran som är länkad till en radarutrustning smäller av när bilen är 14 meter från linsen. Samtliga bilar som passerar registreras, detta för att ha koll på trafiktrycket och situationen på vägarna i stort.
– Vi vill ju veta hur läget är. Och det känns att allmänheten uppskattar att kamerorna finns där ute. Trafikverket gör enkätundersökningar kring det och den senaste visade att 75 procent av de som svarade på deras enkät 2022 har en hög acceptans och förståelse för trafiksäkerhetskamerorna. De räddar liv, hjälper istället för stjälper. Man ser att det förbättrar den svenska vägsäkerheten, menar Lis-Marie Svonni i Kiruna.
Polisen beskrev på sitt instagramkonto, som är kopplat till region nord, hur en situation där ATK-sektionen i Kiruna inte lyckats komma i kontakt med föraren som misstänktes för hastighetsöverträdelser går till, och hur ärendet därmed blir ett fall för den lokala polisen att utreda vidare. Så här berättade de:
"Denna morgon knackade vi på hos en förare som fotats i kameror tidigare i höst men som inte svarat på brev från polisen. Föraren erkände och skrev på böter på 3200kr respektive 3600kr samt omhändertaget körkort".
Här en lista över de tio platser i länet som hade flest fortkörningar under fjolåret:
1) Rosvik-Kopparnäs: 819. 2) Gäddvik-Bergnäset: 780. 3) Morjärv-Svartbyn: 761. 4) Lappbäcken-Sangis (NY): 750. 5) Salmis-Nikkala: 723
6) Svartbyn-Gyljen: 707. 7) Kalix-Bredviken: 705. 8) Böle-Pålberget: 695. 9) Pitsund-Piteå: 636. 10) Gyljen-Lansjärv: 625.