Järnvägsprojektet Norrbotniabanan, sträckan Ytterbyn–Bureå har beviljats EU:s medfinansiering med 7 457 500 euro.
– Det här är en ytterligare pusselbit för att få gå vidare från planering till projektering. Trafikverket närmar sig färdigställandet av planeringen av den här sträckan och man har plockat ut den här delen för att den var mest klar. Nu kan man gå vidare med projektering och då passade de på att söka de här pengarna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.
Det här är ett steg att bygga bort den flaskhals mellan Umeå och Luleå där det endast är ett elektrifierat spår.
– EU vet att 70 procent av all järnmalm som produceras i EU, produceras i Norrbotten. Här har vi väldigt dålig infrastruktur så Norrbotniabanan behövs för att klara kompetensförsörjningen, säger hon.
Sträckan Umeå–Skellefteå finns med i nuvarande transportplan.
– Våren 2022 beslutas nästa transportplan och där vill vi att sträckan Skellefteå–Luleå finns med för det brådskar att färdigställa Norrbotniabanan för att klara kompetensförsörjningen och den ökande godstrafiken, säger Elisabeth Sinclair.
Den 7 juli blev det klart att Norrbotniabanan är en del i EU:s längsta stomnätskorridor. Tidigare slutade den i Stockholm men nu förlängs den till Kiruna–Narvik och Haparanda–Uleåborg. Samtidigt förlängs även stomnätskorridoren Nordsjön–Östersjön från Helsingfors till Torneå och vidare till Luleå.
– Det innebär att vi omfamnas av två stycken stomnätskorridorer och mitt i den famnen ligger Luleås hamn som 2013 pekades ut som en stomnätshamn. Jag kan inte nog påpeka hur mycket starkare vårt infrastrukturnät blir genom det här, säger Elisabeth Sinclair.
Det här får följder för vidare utbyggnad.
– Det här medför att det blir en dörröppnare för mer medfinansiering från EU. Nu fick man 50 procent medfinansiering på projekteringen och man kan få upp till 30 procent för bygget, men det beror väldigt mycket på konkurrensen och den kommer att vara stenhård, säger Elisabeth Sinclair.
Samtidigt som Norrbotniabanan beviljades EU-medel så beviljades även farleds- och hamnprojektet Malmporten i Luleå medfinansiering med 2 480 000 euro. De ska finansiera kostnader för projektering och upphandling.
– Nu fortsätter vi det arbetet. Skillnaden i och med EU-bidragen är att vi nu slipper betala den delen själv, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå hamn.