Varma dagar kan skynda på trädgränsens klättring uppåt. Temperaturer mellan 13 och 18 ℃ mitt på dagen är gynnsamma för trädens tillväxt. Det lyfter Länsstyrelsens nya rapport om klimatförändringarna i Norrbotten.
– Trädgränsen kommer att flytta uppåt eftersom växtsäsongen blir längre och gynnsammare. Både högre upp på fjället och längre norrut, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, och medförfattare till rapporten.
Går det fortare än man trott?
– Jag kan inte säga hur fort den flyttar sig. Men det går fort, vi kan observera en kraftig klimatförändring. De effekter vi säger att vi kommer kunna se i framtiden, de kan vi se en del av idag.
De har tittat på medeltemperaturen i Norrbottensfjällen utifrån två modeller, som baseras på hur mycket utsläppen minskar eller ökar.
Enligt rapporten hade kalfjället under åren 1971-2000 ett medelvärde på inga eller enstaka dagar per år med maxtemperaturer mellan 13 och 18 grader. Men nu ökar antalet varma dagar.
Mot slutet av seklet kan, enligt modellen som bygger på att vi får ner utsläppen framöver, kalfjället få 30 varma dagar per år.
Enligt den andra modellen, som bygger på ökade utsläpp globalt, blir det inte ovanligt med 40 dagar per år med temperaturer mellan 13-18 grader.
Vad kan det få för betydelse?
– Mer generellt kan man säga att förutsättningarna för djur och natur förändras. På andra håll kan man flytta sig norrut om en art trivs där det är lite kallare. Men i norr och på hög höjd blir det till slut så att det inte finns någonstans att ta vägen. Därför blir de här miljöerna så känsliga. De arter som trivs i kallare miljöer, ser sina livsrum krympa, säger klimatforskaren Gustav Strandberg.
Annan aktuell forskning som letts av SMHI, med forskare från fem europeiska länder, har nyligen konstaterat att fjällområden kan komma att få starkt förändrade ekologiska förhållanden med betydande förluster av arter. En fall-studie för Abisko visar på en förflyttning av trädgränsen med 45–195 meter fram till kommande sekelskifte.
Finns det klimatmässiga fördelar med att växtligheten ökar, att det binder mer kol?
– Det är i och för sig sant, biomassan ökar på land, och det binder kol. Det kan finnas fördelar, men av samma anledningar får man negativa effekter, säger Gustav Strandberg.