Debatten om de skenande elpriserna rasar och under onsdagen hade Norrbotten historiskt höga elpriser på närmare fem kronor per kilowattimme. Samtidigt har kritiken vuxit från oppositionshåll över att norra Sverige inte omfattas av regeringens utannonserade elstöd.
Norr Media har i flera veckor försökt att ställa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till svars och nu gavs tillfälle för en kortare intervju.
Men Busch hade ännu inga positiva nyheter att meddela norrbottningarna, som får fortsätta vänta på elstödet.
Tvärtom försvarar ministern regeringsbeslutet.
– Det raka, ärliga svaret är att det inte har varit så här i norra Sverige särskilt länge, medan många andra svenskar har haft elpriser över 75 öre per kilowattimme under en lång period. De har lidit mycket tidigare och får därför stöd nu inför den kommande tiden.
Samtidigt öppnar hon för att även norra Sverige – elprisområdena 1 och 2 – kan omfattas av elstödet nästa år, om den skenande prisutvecklingen fortsätter.
– Vi följer detta noggrant och håller utvecklingen i sig, då ska vi hitta stöd för övriga också.
S kräver ett tilläggsdirektiv rörande elprisstödet redan nu, så att även norra Sverige får ta del av det?
– Som sagt, vi lämnar ingen landsände i sticket och utesluter inte att stötta fler delar av landet.
Hur länge måste elpriserna vara höga även i Norrbotten innan elstöd kan bli aktuellt?
– Jag sätter ingen en exakt tidsgräns i dag.
I stället vill Ebba Busch lyfta andra reformer som hon menar ska underlätta för de norrbottningar som drabbas hårdast av de skenande elpriserna.
– En garantipensionär kommer efter årsskiftet få uppemot 1800 kronor mer i månaden, studenter får motsvarande 1000 kronor mer och även ensamstående kvinnor ska kompenseras. Vi gör en massa åtgärder för att dämpa situationen för de hushåll som har det tuffast nu.
Busch framhåller vidare att regeringen genomför flera prisdämpande åtgärder och försök att öka elproduktionen i södra Sverige, för att undvika nuvarande flaskhalseffekter i elnätet.
– Jag förstår att folk är desperata. Svenska kraftnät har därför tecknat kontrakt med två anläggningar för att stötta elsystemet, Heleneholmsverket (Malmö) och Ryaverket (Göteborg). En effekthöjning ska också ske inom den befintliga kärnkraften. Forsmark 1 kommer under våren att påbörja en effekthöjning motsvarande 100 megawatt.
Ytterligare en regeringsåtgärd är att pausa miljötillstånden för vattenkraften.
– Vattenkraften är bland det finaste vi har i Sverige. Den producerar 67 terrawatttimmar med en enorm lagringskapacitet i våra dammar på ytterligare 37 terrawattimmar, så tillsammans utgör detta en stor del av Sveriges kraftproduktion.
Samtidigt försvarar sig ministern gentemot de kritiska röster som höjs bland miljöorganisationer som Älvräddarna.
– Miljöprövningen behövs men i den här akuta situationen, med ett svårt säkerhetspolitiskt läge och ett krig i vårt närområde, då har vi inte råd att bli av med elproduktion i vissa vattenkraftverk.
Farhågorna och kritiken hos såväl oppositionen som näringslivsföreträdare i norr är också stor rörande Tidöavtalets skrivning om att Sverige ska bli ett samlat elprisområde, då forskare varnar för ett dubblerat elpris i norr, och Ebba Busch tillbakavisar delvis den ambitionen nu.
– Det vi är ute efter är att få ner elpriserna totalt sett. Ett samlat elprisområde tittar vi på först på lång sikt. Vi ska inte göra om något som innebär att norra Sverige får södra Sveriges svindyra elpriser.
Svenska kraftnäts ansvarige enhetschef Mårten Bergman har uppgett att ett samlat elprisområde inte finns på kartan på många år. Varför står detta då i Tidöavtalet?
– Jag kan inte den exakta formuleringen i Tidöavtalet nu.
Regeringen Kristersson har också anklagats för att fokusera alltför ensidigt på kärnkraften som lösning på energikrisen, medan vindkraften får stå tillbaka.
Ministern menar att detta inte stämmer och uppger vidare en departementsförändring sker mot den bakgrunden, så att Busch i stället blir minister för det nya klimat- och näringsdepartementet.
– Tillståndsprocesserna för den havsbaserade vindkraften har varit splittrade på två olika departement tidigare, vilket har inneburit extremt långa handläggningstider. Det har tagit nästan lika lång tid att bygga havsbaserad vindkraft från ax till limpa som kärnkraften och det har vi inte råd med.
Men kritiker menar också att regeringen motarbetar utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften, bland annat för att kraftbolagens kostsamma anslutningar till elnäten på land inte längre ska subventioneras.
– Vi ska inte dopa några kraftslag med subventioner. Kom ihåg att den landbaserade vindkraften i dag står för sina anslutningsavgifter själva. Den skulle riskera att konkurreras ut om den havsbaserade vindkraften subventioneras, säger Ebba Busch (KD).