Här är fisken du ska undvika på tallriken

Det går sämre för 4 av 10 av våra vanliga matfiskar. Östersjötorsken får fortsatt rött ljus och får sällskap av makrillen.

Rött ljus är det för Norsk kusttorsk (Arkivbild)

Rött ljus är det för Norsk kusttorsk (Arkivbild)

Foto: Per Lundström

NORRBOTTEN2019-05-14 09:12

Fiskguiden gavs ut första gången 2002 och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden, WWF i 25 länder. Det är en konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps i dag.

– Om vi ska kunna äta fisk med gott samvete i framtiden måste politikerna ta krafttag och kontrollen skärpas. Det återstår en hel del om EU:s mål om hållbara fiskbestånd år 2020 ska nås. I dag är överfisket 40 procent i Nordostatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet. Men samtidigt ökar andelen gröna och miljömärkta alternativ i fiskdisken, vilket är glädjande, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Torsken i Norska havet och Barents hav byter färg från grönt till gult.

Nordhavsräkan får nu rött ljus överallt i Nordostatlanten utom i Barents hav, Norska havet, Grönland och Island. Det är i första hand överfiske, dumpning av småräkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom. Även räkfisket utanför Kanada ser en försämring och går från grönt till gult ljus. Sill trålad vid Irland och Skottland går från grönt till gult ljus.

Makrillen från Nordostatlanten som fiskas med garn hamnar på rött ljus och har dessutom förlorat sin MSC-certifiering.

– Det är tydligt att man misslyckats med förvaltningen. Makrillbestånden överfiskas och nu har MSC-certifieringen dragits in. Kvoter sätts kortsiktigt högre än de vetenskapliga råden trots forskarnas varningar, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.

Fiskar som visar en positiv utveckling är plattfiskar som rödspätta, rödtunga och piggvar i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

Trålad rödspätta från Östersjön går dock från gult till rött ljus.

– Kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar i Sverige och hela Europa. Förvaltningen och kontrollen måste säkras liksom spårbarheten från hav till bord.

Fakta

WWF:s bedömning baseras på tre kriterier:

Hur bestånden mår – om förvaltningen och kontrollen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskapen och bifångster). För odlade arter granskas var fodret kommer ifrån, odlingssättet och miljöpåverkan från odlingen.

GRÖNT LJUS (Ät gärna)

Lax – KRAV – och ASC-certifierad

Torsk – MSC- och KRAV-certifierad

Sill – MSC- och KRAV-certifierad. Sill fiskad i östra Östersjön. Generellt om fiskad i nordöstra och nordvästra Atlanten

Räka – MSC och KRAV-certifierad

GULT LJUS (Var försiktig)

Lax – Odlad i öppna kassar i Norge eller övriga Nordostatlanten. Stödutsatt lax från Sverige eller norra Europa

Torsk – Om fiskad med garn i Skagerrak och Kattegatt. Om fiskad med garn och lina i Barents hav, Norska havet och vid Svalbard.

Sill – vårlekande sill från Skagerrak, Kattegatt inklusive västra Östersjön. Om fiskad med ringnot utanför Kanada. Om fiskad med trål utanför Irland, Skottland, i Keltiska havet och Engelska kanalen.

Räka – Om fiskad utanför Kanada, i Barents hav, Norska havet eller utanför Grönland eller Island.

RÖTT LJUS (Låt bli)

Lax – vildfångad lax från Nordostatlanten (inklusive Östersjön). Om odlad i öppna kassar i Sydamerika

Torsk – generellt om fiskad i Nordost – eller Nordvästatlanten inklusive Östersjön. Norsk kusttorsk.

Räka – Övriga fisken och fångstområden.

Arter som bör undvikas helt: Ål, haj (pigghaj), rocka, vitling och röd snapper, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.

Läs mer på: fiskguiden.wwf.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!