– Hur vi påverkas av kriser är högst individuellt men det finns en gemensam faktor och det är förlusten av kontroll. Vi mår bra av att kunna förutsäga och ha kontroll över framtiden i viss grad. Förlust av kontroll kännetecknar en psykologisk kris som ger ökad stress då vi måste orientera oss i en ny tillvaro med nya beteenden, säger Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.
Krisen har förändrat vårt sätt att röra på oss. Ny data visar hur norrbottningarna följer uppmaningar och har minskat sina besök på restauranger, caféer och varuhus med drygt 20 procent. Besök vid mataffärer och apotek har minskat med drygt 10 procent jämfört med tiden innan krisen, enligt Google.
– I graferna ser vi en förflyttning av rörelsemönster. Vissa är påtvingade som stängda arbetsplatser vilket gör att man arbetar hemma. Andra är rekommenderade som att vi inte bör vara på evenemang och restauranger, säger Mattias Lundberg.
Besök vid tågstationer och busshållsplatser har minskat med 30 till 40 procent. Närvaro vid arbetsplatser har minskat med drygt 20 procent samtidigt som en ökning ses i hemmet vilket reflekterar att många nu arbetar hemifrån.
Det som framför allt sticker ut är att människor söker sig mer än någonsin utomhus. Vissa dagar ser man en ökning på 150 procent med ett genomsnitt kring 40 procent.
– Att vi vistas utomhus mer är nog en konsekvens av att vi inte kan vara på andra ställen, säger docenten.
Datan som vi jämfört baseras på ett basvärde som är ett medelvärde från en femveckorsperiod mellan 3 januari och 6 februari som visar hur människor rörde sig innan coronapandemin.
Hur troligt är det att rörelsemönstren fortsätter?
– Det som styrs av yttre förutsättningar och tvång kommer nog återgå till det normala. Vi kommer kanske se att alternativ för sociala och fysiska mötesformer ökar. Jag hoppas att det ökade sociala ansvarstagandet, som att vi hjälper gamla att handla, kommer att fortsätta.
Mattias Lundberg menar att det kommer forskas mycket på coronavirusets effekter framöver.
– Jag skulle vilja skicka en passning till statsvetarna att undersöka hur det politiska samtalet har förändrats från käbbel till ett politiskt ansvarstagande över partigränserna. Coronapandemin har nog ökat förtroendet för politikerna men det är enbart mina spekulationer, säger docenten.