Sveriges geologiska undersökning och Naturvårdsverket har gjort en inventering och riskbedömning av alla platser där brandskum hanterats eftersom det kan utgöra en risk för spridning av PFAS till grundvatten och grundvattentäkter.
Totalt i hela Sverige handlar det om 11 300 insatser.
PFAS är en grupp av kemikalier som består av ungefär 5 000 enskilda ämnen. Vissa PFAS-ämnen används i brandskum för sin filmbildande förmåga – att snabbt bilda ett tunt skikt mellan skummet och den brinnande vätskan.
Mikael Andersson, tf räddningschef i Luleå, säger att enorma mängder skum användes under 1990-talet vid exempelvis flygplansbrandövningar. Något nästan alla flygflottiljer har använt sig av.
– Nu använder vi väldigt lite skum och helst aldrig. Tanken är att skum inte ska användas förrän det är absolut nödvändigt, som när en oljecistern brinner. Och det är väldigt sällan vi har den typen av bränder. Den grundinriktningen finns i hela Norrbotten, säger Mikael Andersson.
Högfluorerade ämnen används på grund av sina eftertraktade tekniska egenskaper även i många andra typer av produkter, som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. De används även i rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika.
– Lika bra som de är för sitt användningsområde, lika dåliga är de för miljön eftersom de inte kan brytas ner, säger Karin Norström, miljökemist på Naturvårdsverket.
– De finns i stort sett i alla våra ytvatten men kanske inte alla grundvatten. Den atmosfäriska spridningen är stor, det blir en låg halt när den når miljön men den sammanlagda mängden är ändå stor.
EU-kommissionen vill att PFAS ska förbjudas i allt som vanliga medborgare kommer i kontakt med, vilket kan bli lag inom några år.
– Man försöker klassa vad som är nödvändigt, valla och friluftskläder är inte det till exempel. Det som redan finns i miljön är svårt att få bort och vi måste sluta tillföra det. Man brukar säga att det är ett av världens mest spridda ämnen.
Den vanligaste källan för människor att få i sig PFAS är genom dricksvatten och livsmedel, direkt via maten eller indirekt via förpackningen.
Behöver människor oroa sig?
– Jag tycker inte man behöver oroa sig. Men har man exempelvis ett förhöjt värde i sitt dricksvatten så närmar man sig den gräns som EU tagit fram, säger Karin Norström.