Sunderby sjukhus. Här upptäcktes spridningen av den ovanliga multiresistenta bakterien.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det "ytterst få behandlingsalternativ" för dessa bakterier.
Vi har tidigare berättat om den smittspridning som regionen upptäckt. En handfull patienter på samma avdelning visade sig vara bärare av den multiresistenta bakterien. Ingen av dem hade dock utvecklat en infektion.
Spridningen skedde alltså i somras på en avdelning vid Sunderby sjukhus. Ett flertal patienter som har varit i riskzonen för att ha smittats av bakterien har fått lämna prover.
Efter spårningsarbete med miljöodling har smittkällan sannolikt lokaliserats till ett föremål på avdelningen. Uppföljande kontroller genomförs.
– Vi är ganska säkra på att vi har hittat orsaken till spridningen och att vi har situationen under kontroll. Vi har i alla fall inte hittat några fler fall sedan vi identifierat den här källan, säger Ellen Vesterlund, hygienläkare vid avdelningen Vårdhygien.
Enligt Folkhälsomyndigheten har den multiresistenta bakterien ESBL-Carba ämnen som bryter ned de flesta antibiotika i penicillingruppen, vilket gör att dessa inte kan användas. "Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem", skriver myndigheten på sin webb.
Ellen Vesterlund, hygienläkare vid avdelningen Vårdhygien vid Region Norrbotten.
Bakterier av typen ESBL-Carba har ytterligare resistensegenskaper. Enligt Folkhälsomyndigheten har de under senare år börjat spridas globalt. I Sverige upptäcks runt 300 fall varje år, uppger Ellen Vesterlund.
Vad menar Folkhälsomyndigheten med "ytterst få behandlingsalternativ"?
– I vissa fall kan bakterierna vara så resistenta att det inte finns så många alternativ till behandling kvar. Vi har också haft fall med de som utvecklat infektioner men vi har hittills inte varit med om att det inte funnits behandlingsalternativ, säger Ellen Vesterlund.
Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Norrbotten.
Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt anser att invärtes infektioner med ESBL-Carba är vanskliga att handskas med eftersom karbapenemer, som är sjukvårdens förstahandsval, inte biter inte på dem.
– Säg att man får en blodförgiftning, en infektion i en led eller att en bakterie fastnat på en klaff, då kan det vara ganska knepigt eftersom man inte får den effekt på behandlingen som man önskar. Och grejen är att om man har blodförgiftning, då kan det vara ganska bråttom, säger Nystedt.
Han fortsätter:
– Därför är det viktigt att man får tag på alla som kan ha blivit exponerade eller blivit bärare när man upptäckt en smitta. Om patienten vet om att man är bärare så kan man säga det till läkaren, om man exempelvis fått en urinvägsinfektion. Då sätter läkaren in en bredare behandling direkt.
Hur länge kan man vara bärare av ESBL-Carba?
– Ofta ger det sig av sig själv. Efter några månader brukar de inte gå att odla fram och då återgår tarmfloran till den normala. De multiresistenta bakterierna har sämre överlevnad än vanliga, säger Anders Nystedt.
Ellen Vesterlund berättar att det generellt fortfarande finns flera behandlingsalternativ.
– Man brukar använda sig av en behandlingstrappa. När en patient söker vård för en infektion kan man behöva sätta in antibiotika innan man fått svar på odlingar. Sedan utvärderar man kontinuerligt hur patienten mår och om behandlingen inte verkar fungera så byter man till ett bredare eller lägger till ett antibiotika. En anledning till att första valet inte fungerar kan vara att bakterien till exempel bildar ESBL, säger hon.