Fortsatt ekonomisk kris för hälsocentralerna

Hälsocentralernas ekonomi går tungt – 100 miljoner kronor back enligt de senaste siffrorna. "Vi trodde inte det kunde bli sämre, men det kunde det", säger regionrådet Linda Frohm (M).

Linda Frohm (M) är bekymrad över hälsocentralernas dåliga ekonomi. "Vi trodde inte det kunde bli sämre, men det kunde det", säger hon.

Linda Frohm (M) är bekymrad över hälsocentralernas dåliga ekonomi. "Vi trodde inte det kunde bli sämre, men det kunde det", säger hon.

Foto: Pär Bäckström/Frilans

Norrbotten2019-11-22 20:18

Förra året gick länets regiondrivna hälsocentraler back 86 miljoner kronor, enligt siffror från Vårdföretagarna. Under de senaste nio åren handlar det om totalt 424 miljoner.

De senaste siffrorna, i oktober månad, visar att hälsocentralerna går nästan 100 miljoner kronor back.

– Det är bekymmersamt. Vi trodde inte det kunde bli sämre, men det kunde det, säger regionrådet Linda Frohm (M).

De största kostnaderna är läkemedel och personal. Enligt Linda Frohm finns det stora skillnader mellan länets 25 regiondrivna hälsocentraler.

– Enskilda centraler klarar inte budgeten. Det kan vara dyra personallösningar för att klara bemanningen eller höga läkemedelskostnader.

Oppositionsrådet Anders Öberg (S) anser att hälsocentralernas dåliga ekonomi är ett resultat av bristen på åtgärder.

– Den genomlysning som de påbörjade först när Anna-Stina (Nordmark Nilsson, regiondirektör) var på plats skulle de ha börjat med den 1 januari. De har låtit det gå alldeles för länge innan åtgärder viddtagits.

Nu kommer två personer från organisationen gå in och titta på varje hälsocentral om vad det är som skenat iväg ekonomiskt. Regionen kommer även börja med en öppen digital hälsocentral i början av året.

– Vi behöver se över vårat arbetssätt. Det innebär att avsätta resurser till de som behöver mer tid i primärvården för att kunna lösa en del av patienterna där det passar bättre med digitala lösningar.

I beställningen för primärvården nästa år menar Linda Frohm att det finns incitament för hälsocentralerna att skapa filialer och servicepunkter.

– Det gör att en hälsocentral i ett stort område har större möjligheter att öppna nytt för mer fysiska möten. Om vi kan minska tiden på vägarna och flytta vården närmare så är det gynnsamt för norrbottningarna.

Hur ser du på att ekonomin fortsatt går tungt?

– Det är tråkigt. Samtidigt är det så att det tar tid att förändra arbetssätt och jag vill också säga att jag är oerhört stolt över vår primärvård. Vi i politiken behöver skapa förutsättningar för de ska klara budget.

Kenneth Backgård (SJVP) har tidigare varit inne på att man kanske skulle bolagisera hälsocentralerna.

– Det är inte otänkbart för mig. Men det är ingenting vi utreder. Nu tittar vi främst på arbetssätt, säger Linda Frohm.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!