Ursula Werneke pekar på en lång rad möjliga psykologiska konsekvenser och effekter även när kurvan över smittade börjar vända.
– Det kan vara hur du mår efter att du själv eller någon av dina nära och kära har varit drabbad. Kanske du har skuldkänslor för att du kan ha smittat någon. Och hur påverkar långvarig social isolering och karantän, inte minst för äldre personer som har besöksförbud? Det är ju en otroligt stor belastning att inte kunna träffa sin familj, säger hon.
Ursula Werneke fortsätter att räkna upp ytterligare faktorer som kraftigt ökad arbetslöshet, sämre ekonomi och existentiella problem.
– Det finns också en tydlig ojämlikhet i hur människor drabbas. En person som har villa och trädgård kan förmodligen tolerera en karantän bättre än de som bor litet och trångt.
Frågorna ska tas upp i ett temanummer av den internationella forskningstidskriften Frontiers in Psychiatry. Ursula Werneke är gästredaktör för temanumret och hon har bjudit in ett internationellt arbetslag med ytterligare fyra forskare från Tyskland, Italien och Storbritannien att bistå henne i arbetet.
Temanumret kommer både att handla om patienter som redan har kontakt med psykiatrin och de som inte har det.
– Tanken är att belysa psykiatriska och psykologiska aspekter av coronautbrottet samtidigt som vi samlar erfarenheter som kan guida oss i framtiden vid kommande kriser, säger hon.