Fler vräkta barnfamiljer i spåren av pandemin

Under årets första sex månader blev 273 barn av med sitt hem när barnens föräldrar blev vräkta.

Under flera år minskade antalet barn som berörs av vräkning. Men sedan 2018 har kurvorna vänt uppåt. (Arkivbild)

Under flera år minskade antalet barn som berörs av vräkning. Men sedan 2018 har kurvorna vänt uppåt. (Arkivbild)

Foto: Hasse Holmberg / TT

Norrbotten2021-09-20 06:00

Antalet barn i Sverige som berörs av vräkning har ökat successivt sedan 2017. I Norrbotten vräktes tre familjer under första halvåret 2021, vilket berörde tre barn. Under samma period i fjol vräktes en familj, även då berördes tre barn.

– Det är angeläget att kommuner och hyresvärdar fortsätter sitt gemensamma arbete för att förebygga vräkningar, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogdemyndigheten.

Under flera år minskade antalet barn som berörs av vräkning. Men sedan 2018 har kurvorna vänt uppåt, en trend som håller i sig. Under första halvåret 2021 vräktes 150 barnfamiljer – en ökning med 14 vräkningar jämfört med samma period i fjol. Antalet berörda barn ökade från 245 till 273.

– Det är oroväckande att utvecklingen fortsätter åt fel håll, säger Davor Vuleta.

Bland de berörda barnen bodde 157 permanent i det vräkta hushållet (minskning 2 procent), 61 växelvis (ökning 20 procent) och 55 var umgängesbarn (ökning 67 procent). 

– I början av pandemin försökte många hyresvärdar hitta tillfälliga lösningar när hyresgäster fick problem med att betala hyran, säger Davor Vuleta. Ökningen nu tyder på att vi håller på att återgå till mer normala förhållanden.

Bland barnfamiljerna är ensamstående föräldrar extra utsatta – tre av fyra vräkningar rör dem.

Davor Vuleta berättar att det finns stora geografiska skillnader.

– I Västmanland, Västra Götaland och Örebro län ökar antalet barn som berörs av vräkning markant, medan Stockholms län, Gävleborg och Dalarna går åt andra hållet, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!