Redan förra hösten ställde sig regionstyrelsens majoritet – SJVP, M och C – bakom omfattande, föreslagna avgiftsförändringar inom Region Norrbotten, en sammanslagen effekt på drygt 17 miljoner kronor på helårsbasis.
Protesterna var högljudda redan då och ärendet återremitterades av fullmäktige i november, för att de socioekonomiska konsekvenserna behövde analyseras närmare.
Vid tisdagens sammanträde tog regionstyrelsen beslutet att ändå genomdriva de totalt elva avgiftshöjningarna.
Bland annat höjs besöksavgiften inom primär- och specialistvård från 200 kronor till 300 kronor – vilket både S och V yrkade avslag för.
– Regionerna rekommenderas tvärtom att ta 100 kronor, då skulle avgifterna vara likvärdiga i hela landet. Nu är det bara i princip Jämtland, som ligger på 300 kronor, säger Anders Öberg.
S vände sig även mot att egenavgifter för sjukresor med taxi ska höjas från 100 kronor till 200 kronor.
– Det slår hårt mot alla de som bor långt från nära och kära, som annars kan ställa upp och skjutsa. Extra kännbart för de som inte uppnår högkostnadsskyddet.
Därför kritiserade S och V även höjningen av högkostnadsskyddet för sjukresor från 1 600 kronor till 2 400 kronor.
– Återremissen var ett försök att titta på de socioekonomiska aspekterna. Men det tas inte hänsyn till dem nu.
Vad blir följden av avgiftshöjningarna?
– Risken är att de mest utsatta inte besöker vården i slutet av månaden, innan lön, barnbidrag och annat, säger Anders Öberg (S).
Glenn Berggård, Vänsterpartiet, vänder sig mot nästan samtliga avgiftshöjningar.
– Det här drabbar de som har minst pengar, inte minst kvinnor och pensionärer, även om man så småningom når upp till högkostnadsskyddet. Använd skatten som verktyg i stället, eller pengarna från oanvända statsbidrag, för att undvika detta.
SJVP, M och C röstade även igenom att införa 500 kronor i avgift för lån av andningshjälpmedel (CPAP) för de som lider av sömnapné (andningsuppehåll i sömnen), något som SD hade invändningar mot.
– Djupt olyckligt att vända sig mot en särskild patientgrupp. Bättre i så fall att ta generella avgifter på alla hjälpmedel, säger Marianne Sandström, Sverigedemokraterna.
Men de styrande regionråden försvarar samtliga avgiftshöjningar.
– Vi behöver få en hållbar ekonomi, och då måste man se både på intäkts- och utgiftssidan. Väljer man bort många höjningar på avgiftssidan, bör man också ha en idé var pengarna ska tas på kostnadssidan i stället i form av besparingar, säger Linda Frohm (M).
– Avgifterna har inte höjts sedan 2015, inte heller indexreglerats, vilket vi nu funderar på att införa, för att slippa ta de här besluten med olika intervall, säger Kenneth Backgård (SJVP).
Regionrådet vill tona ned effekterna för låginkomsttagarna, pensionärerna med flera.
– Det finns högkostnadsskydd för alla avgiftsbelagda vårdbesök. Höjningarna blir därför bara kännbara för de som besöker vården sällan, medan de med stort vårdbehov slår i "taket".
Men ni vill ju även höja just högkostnadsskyddet för sjukresorna till 2 400 kronor?
– Ja, men många nyttjar egen bil, och vi har ökat ersättningen till dem för att få människor att avstå från taxiresorna, som har haft en våldsam kostnadssutveckling. Samtidigt försöker vi styra över till mer kollektivtrafik, säger regionrådet.
Slutligt beslut om höjda avgifter tas i regionfullmäktige i februari, med avsikten att de nya avgifterna ska gälla från den 1 april i år.