Enligt en enkät riktad till Företagarnas medlemspanel uppger 60 procent höga arbetsgivaravgifter som ett av de största hindren för företag som vill nyanställa och expandera. Knappt hälften hänvisar till sjuklöneansvaret. Rapportförfattarna efterlyser en reformagenda som gör det lättare att anställa för mindre och växande företag genom sänkta kostnader och minskad regelbörda. Dessutom lyftsatt självförsörjning måste vara huvudprincipen för integration och etablering på arbetsmarknaden.
I rapporten "Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – Vilket hinder ser företagen för att anställa?" går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar förslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.
– Svensk arbetsmarknad har ett dualt problem. Dels kompetensbrist som är konkurrens- och välståndshämmande, dels ett betydande ekonomiskt utanförskap med hög arbetslöshet och många som saknar självförsörjning, säger Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS samt en av rapportförfattarna.
Många arbetssökande saknar rätt attityd (36 procent), rätt utbildning (22 procent) respektive yrkeserfarenhet (16 procent), enligt rapporten.
– Var tredje företag i undersökningen upplever svårigheter att hitta lämplig arbetskraft och ser brister i upplevda färdigheter, säger Erik Ageberg, expert på socialförsäkringar och arbetsmarknad vid Företagarna och en av rapportförfattarna.
I Norrbotten är bristen på arbetskraft den stora utmaningen och det har den varit under lång tid.
– I Norrbotten har utmaningen om kompetensförsörjningen i många år betraktats som ett större problem än i övriga Sverige för att företagen ska växa. Arbetsgivareavgiften blir aktuell först när vi lyckas anställa. Nu eskalerar det dessutom och kommer bli ännu tuffare, säger Lars Lindberg, regionchef för Företagarna i Norrbotten.
Han menar att många små eller mellanstora företag inte har samma förutsättningar när det handlar om satsningar och projekt i rekryteringssyfte.
– Jag tror att många små företag har lite tuffare att komma med i satsningarna. De har kanske inte någon personalavdelning som kan jobba med det och kan uppleva att det blir en administrativ fråga att hinna med, säger han.
Med utgångspunkt från forskning och enkätsvar från Företagarnas medlemspanel, som presenteras i rapporten, föreslår Erik Ageberg expert på socialförsäkringar och arbetsmarknad för Företagarna, Daniel Wiberg, chefsekonom för Företagarna, Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum och professor för JIBS och BTH samt Enrico Deiaco, forskningsledare Entreprenörskapsforum, följande för att stärka incitamenten för företag att anställa:
* Sverige bör undersöka att införa en lagstadgad minimilön.
* De mindre och växande företagens sjuklöneansvar bör begränsas genom att höja ersättningen för sjuklönekostnader i linje med den beräkningsmodell som infördes temporärt i samband med covidpandemin 2020. Ersättning för sjuklönekostnader bör krediteras arbetsgivaren månatligen i stället för, som idag, årligen.
* Administrativa krav kopplade till arbetsgivares rehabiliteringsansvar behöver minska. Arbetsgivare med färre än tio anställda bör undantas från kravet på att upprätta en plan för återgång i arbete, en så kallad rehabiliteringsplan.
* Det bör underlättas för mindre och växande företag att ta rehabiliteringsansvar och värna anställdas hälsa genom att slopa förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.
* Systemet med personalliggare försvårar möjligheten att anställa, i synnerhet för individer som står långt från arbetsmarknaden. Systemet med personalliggare bör slopas.
* Möjlighet till tidsbegränsade anställningar behöver värnas och ytterligare undantag från turordningsreglerna för företag som inte omfattas av kollektivavtal bör undersökas. Även kostnader och regelverk förknippade med uppsägning på grund av personliga skäl behöver förtydligas.