– Siffrorna pekar på ett stort behov av forskning om varför sköldkörtelsjukdomar ökar så dramatiskt, inte minst hos unga kvinnor. Denna folksjukdom måste prioriteras högre, säger Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet, i ett pressmeddelande.
Förra året behandlades drygt sju och en halv procent av alla kvinnor i Sverige för hypotyreos, medan motsvarande siffra i Norrbotten var knappt nio procent. Den största ökningen finns bland kvinnor i åldern 20-39 år där antalet har fördubblats 2006-2019. I Norrbotten var motsvarande ökning under samma period lägre, 57 procent.
I en rapport från 2018 slår Socialstyrelsen fast att det behövs ett kunskapsstöd till regionerna för att möta den stora ökningen av patienter och minska de stora variationerna i hur patienterna behandlas. Trots att rapporten kom för två år sedan har arbetet med att ta fram ett sådant kunskapsstöd ännu inte påbörjats. I Sverige finns, enligt Sköldkörtelförbundets pressmeddelande, inte heller något nationellt kvalitetsregister för sköldkörtelsjukdomar där uppföljning av behandling, livskvalitet, långtidseffekter och samsjuklighet dokumenteras.
– Trots behandling mår många personer med sköldkörtelsjukdom dåligt. För att fler ska må bra bör regionerna införa vårdprogram och kvalitetsregister som ökar kunskapen om hur vården fungerar och kan förbättras, säger Anna Bergkvist.