"Är man så långt ifrån varandra går det ju undra varför man ens försöker ha en älgförvaltningsplan. Fortsätter det så här kommer ju snart jaktlagen själva fatta helt egna beslut", säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet.
Under årets älgjakt hade det beslutats att 14 000 älgar skulle få skjutas i Norrbotten. Målet var nära 11 000. Men nu står det klart att bara 8 500 av dessa djur har fällts. Det inte skjutits så få älgar som i år sedan millennieskiftet.
Jaktvårdskonsulenten Björn Sundgren på Jägareförbundet är kritisk till hur älgstammen har förvaltats de senaste åren.
– Man har velat skjuta ner stammen under en längre tid och de senaste tre åren visar att man lyckats med det. Nu har det nått en så låg nivå att jägarna själva känner att det räcker och tar fingret från avtryckaren, säger han.
Det stora glappet mellan den planerade avskjutningen och det faktiska antalet älgar som legat i backen, får Björn Sundgren att ifrågasätta hela systemet. Enligt länsstyrelsen beslut hade nästan ytterligare 5 500 fått skjutas i länet.
– Är man så långt ifrån varandra går det ju undra varför man ens försöker ha en älgförvaltningsplan. Fortsätter det så här kommer ju snart jaktlagen själva fatta helt egna beslut, säger han.
Enligt Björn Sundgren är den hårda avskjutningen pådriven av skogsindustrin, då älgbetesskador på unga tallplantor ger stora kostnader för skogsägarna. Han förstår deras frustration men menar att det inte hjälper att skjuta ner älgstammen.
– Älgstammen i Norrbotten har minskat med 40 procent men skadorna på tallplantor är oförändrade på 10-12 procent enligt Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin). Man trodde att halverad älgstam ger halverad skada men det har visat sig vara mer komplext än så, säger han.
Han pekar på forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där det visat sig att det inte är älgtätheten i ett område som styr betesskadorna, utan mängden tall på området som i sin tur tränger undan all annan mat.
Att det skulle skjutas få älgar i årets älgjakt varnades det för redan i november av skogsbolaget SCA då snötäcket lagt sig tidigt.
– Vi tappade i princip en månad jakt. Så det är en kombination som gör att tappet blir så stort, men självklart är det till viss del jägarnas vilja att hålla igen lite. Man kan inte nog betona att det inte bara är jägarna som bestämt sig för att inte skjuta älg, det finns många som gärna hade gjort det – men tyvärr satte snön stopp, sade Roland Saitzkopf, SCA:s chef för viltförvaltning.
Björn Sundgren köper att den tidiga snön bidragit till viss del, men anser inte att man ska dra alltför stora slutsatser av det.
– Den absoluta största delen av vuxna älgar skjuts nog innan oktober är slut. Snön och kylan har nog gett störst effekt på antalet kalvar som skjutits då jaktlag tenderar vänta med att lägga krutet på kalvjakten, säger han.
Framtiden för älgjakten är däremot inte becksvart då jägarnas återhållsamhet de senaste 2-3 åren ser ut att ha bromsat upp det fria fall som älgstammen varit i. I fem av länets sex älgförvaltningsområden (ÄFO) verkar minskningen av älgar ha stannat upp, baserat på rapporterade observationer.
Endast ÄFO 2, Jokkmokk, verkar fortsätta neråt.
– Det är för att jägarna aktivt valt att hålla igen och tänker till om vilka djur som skjuts. Korna är motorn i stammen, det stämmer. Men vill man få tillväxt ska man också tänka på att få upp medelåldern och skjuta yngre individer. En älgko kan få sin första kalv vid 3-4 års ålder och äldre djur kan få två kalvar, säger Björn Sundgren.