Uppmaningen kom i augusti 2008 och ett år senare hade 2 318 personer i Norrbotten testat sig. Av dessa hade 22 personer antikroppar av hepatit C. Sju personer var smittbärare, medan smittan hos resterande 15 läkt ut.
Anledningen till landstingets uppmaning är att man innan 1992 inte testade blod för hepatit C, och därför fanns det en risk att tappat blod kunde vara smittat.
Erbjöds vård
De sju personer som bar på smittan erbjöds då behandling och utredning vid infektionskliniken på Sunderby sjukhus.
Hur många som påbörjade behandlingen och hur utredningen fortskred är dock inget som infektionskliniken lämnar information om i dag. Men alla som uppdagades bära på smittan erbjöds också en interferonbehandling.
Rätt till ersättning
De som blivit smittade av hepatit C via en blodtransfusion har, enligt patientskadelagen, rätt till ersättning från patientförsäkringen. Dock måste sjukdomen anmälas inom tio år från smittotillfället. Men eftersom smittan i många fall inte upptäcktes förrän långt senare beslöt Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, 2002 att inrätta ett frivilligt åtagande, ett ex gratia-åtagande. Det ger patienterna som fått avslag på grund av preskriptionstiden möjlighet till motsvarande ersättning som patientförsäkringen.
Enligt LÖF har drygt 2 400 personer i Sverige sökt ersättning och av dessa har cirka 40 procent beviljats. Men om de drabbade norrbottningarna sökt och beviljats ersättning, kan LÖF inte svara på.
I dag ska det inte finnas några risker att bli smittad av hepatit C vid en blodtransfusion:
- Säkrare som det är i Sverige finns inte. Blodet testas i väldigt många analyser, säger Anders Österlund, smittskyddsläkare vid Sunderby sjukhus.