– När farmor levde måste vi gå när det var gudstjänst i kapellet. Nu är det en kul grej, säger Conny Långdahl som var en av få manliga besökare som riktigt gjorde sin röst hörd i psalmsången. Men så är han också lite av en trubadur också.
– Det är ju bara kyrkhelg en helg per år, och går ingen i kyrkan kommer inte prästen och kommer inte prästen kommer ju allt att förfalla, förklarar han.
Conny Långdahl för arvet vidare. Farmor Sonja kämpade hårt för kapellet, inte minst 1985 då det höjdes röster för att flytta det knuttimrade kapellet till Skeppsholmen i Arjeplog. Farmor
Väglöst land
Sonja har också fått ge namn till bryggan som kapellbesökarna tar i land vid. Det finns nämligen ingen väg till kapellet. Det är båtskjuts som gäller. Connys pappa kör en båt. Patrik Isaksson den andra. Patrik är också uppfödd med kyrkoarvet i blodet. Pappa Stig har varit kyrkvaktmästare sedan 1980 och dessförinnan var farfar Gustav ansvarig.
Prästen Kristina Andersson gladde sig åt tillströmningen. Ett 50-tal deltog i gudstjänsten, vilket betyder att det var i princip fullsatt. Altarringen blev också full när det var dags för nattvard.
Söndagsmässan i kapellet blev också en överraskande musikuppenbarelse med högklassig stämsång av Maria Sundén, Madelen Ögren och Gunilla Balkow. Trion bjöd på Visa i midsommartid, Jag vet en dejlig rosa, Sommarpsalm och Kärleksvisan. Dessutom bjöd Gunila Balkow och Maria Sundén på finstämd flöjt och gitarrmusik i Cavantina och Kristallen den fina.
Kollekten uppgick till 1080 kronor och gick till Norra Bergnäs kapellstiftelse. Kyrkkaffet intogs på kyrkbacken efteråt.
Då passade också kyrkvaktmästare Stig Isaksson på att tacka prästen Kristina Andersson för att församlingen håller gudstjänster i kapellet.
– Man blev ju van att gå i kyrkan. Det spelade ingen roll om man varit ute på fest och dans kvällen före. Var det gudstjänst i kapellet så måste man dit. Och traditionen lever vidare, sa han.