Nytt liv i farfars farfars gård

Som femte generation har Olov Karlsson och hans fru Maria Broberg tagit över släktgården i Nedre Saxnäs. Här möter 1800-talets timmerväggar moderna inredningsdetaljer.

Olovs farfars farfar köpte gården år 1862, och vem vet, kanske tar sonen Hugo över en vacker dag.

Olovs farfars farfar köpte gården år 1862, och vem vet, kanske tar sonen Hugo över en vacker dag.

Foto: Emma Bergstrand

Nedre Saxnäs2012-02-18 06:00

På ett backkrön vid vägens slut blickar det största av dem ut över den frusna Vindelälven. Gården kallas "Karl-Eriks" efter Olovs farfars far. Karl-Eriks far i sin tur hade köpt stället 1862.

- Innan vi började renovera hade jag tänkt mig ett modernt hus med kakel och klinker, säger Maria, som ursprungligen kommer från Piteå. Men en föreläsning på Sorsele bibliotek som handlade om byggnadsvård fick oss att tänka om.

De lånade böcker och samlade på sig all information de kunde om att bevara och restaurera äldre byggnader och ganska snart stod det klart för dem att det var så de ville jobba.

Olika tidsåldrar bevarade
Släktgården utanför Sorsele hade stått tom och kall i tjugo år när de tog över. Ragnhild, Holger och Edvin Karlsson, Olovs farfars syskon var de sista som bodde på gården.

Stommen av huset uppfördes redan i mitten av 1800-talet och var en av de första i byn. Syskonen lät genomföra en större renovering på 50-talet.

- Det känns rätt att bevara släktgården, säger Olov. Vi har valt att inte återskapa någon speciell tidsålder, utan bevarat olika delar i olika rum.

"Karl-Eriks" har nu byggts ut till en så kallad parstuga och har därmed en ny och en gammal del. Den nyare delen är byggd efter moderna metoder medan den äldre delen renoverats på traditionellt vis. Där finns orginalfönster kvar och bara taket är tilläggsisolerat.

- Tilläggsisolerar man husets väggar försvinner fönstren in i väggen och man förstör kulturhistoriska värden, säger Maria. Och visst blir det lite kalla golv när de är oisolerade, men det är bara att använda raggsockor.

Men renoveringsmetoderna har inte alltid varit konfliktlösa.

De hantverkare som anlitats för att hjälpa dem med huset har inte varit vana med byggnadsvård av den här typen, utan velat jobba på ett mer modernt sätt.

- Och att ta till sig vad en 30-årig tjej tycker har inte alltid varit lätt för dem, säger Olov med ett menande leende.

Bloggar om bygget
Arbetet med att restaurera det gamla huset är fortfarande i full gång.

Några rum fungerar som förråd och i den tillhörande bagarstugan har man virkesförvaring, överblivna möbler och målarverkstad när det är nog varmt. På Marias blogg kan man följa stora och små händelser i husutvecklingen.

- Att blogga är ett bra sätt att sortera tankar och planer. Jag följer några andra som håller på med byggnadsvård och vi kan diskutera och hjälpa varandra.

Maria hoppas även att hennes blogg ska få folk att få upp ögonen för bevarande av gamla byggnader.

Billigare att riva
Renoveringsarbetet som nu är inne på sitt fjärde år har blivit betydligt dyrare än Maria och Olov räknat med.

- Det hade blivit billigare att riva allt och bygga nytt, säger Olov.

- Men att bevara det gamla kändes mer rätt, säger Maria. Vi såg huset för vad det var och kunde bli.

Farfars syster Ragnhild som nu är 93 år och bodde i huset som ung har hälsat på och både förskräckts och förtjusats över förändringarna.

- Men hon var noga med att påpeka att hon trodde att Karl-Erik skulle gillat det.

FAKTA Rubrik

Svenska byggnadsvårdsföreningen är en bra plats att börja, www.byggnadsvard.se.

Hålla hus, Skellefteå museums sida för byggnadsvård och hållbar utveckling: www.hallahus.se.

Byggnadsvårdsbloggen, byggnadsvard.wordpress.com
- länkar också till andra bra bloggar om byggnadsvård.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om