– I dag ser man fästingar även längs älvdalarna, i Luleå och i Norrlands inland, säger biologen och fästingexperten Kajsa Glemhorn.
Fästingarna ligger i dvala i marken under vintern, men kommer fram så fort dygnsmedeltemperaturen går över fyra grader. Då börjar de omedelbart med sin huvudsysselsättning: att sitta och vänta på ett värddjur som de kan suga blod från – vilket de kan göra i upp till två år utan föda.
– De har sinnen som vi inte har, som är extremt högt utvecklade. De saknar ögon men har väl utvecklade sinnesreceptorer vilket gör att de med hjälp av värme, rörelse och lukt kan upptäcka ett passerande värddjur. Vissa människor är riktiga fästingmagneter, medan andra nästan inte får några alls. Det har antagligen med lukter att göra, som vi inte känner, säger Kajsa Glemhorn.
Husmorsknep såsom att äta vitlök kan därför ha effekt, även om det inte gått att bevisa vetenskapligt. Växter som johannesört och citronmeliss tycks också kunna ha en avskräckande effekt.
– Johannesört och citronmeliss har skarpa dofter, som kan vara avstötande. Försök har visat att fästingen hellre tar en omväg än att gå över ett blad av johannesört eller citronmeliss.
I övrigt är det inte mycket som biter på de små spindeldjuren, annat än att ha kortklippt gräs och kontrollera kroppen noggrant minst en gång om dagen.
– I försök har man sett att människor som hade ljusa kläder faktiskt fick fler fästingar än de som hade mörka. Så kanske är det så att de har någon form av ljusreception, trots att de saknar ögon. Men trots det är nog ljusa kläder att föredra, eftersom fästingarna då är så mycket lättare att se.
Fästingar som bitit sig fast i huden ska helst tas bort inom ett dygn, eftersom det oftast tar minst 24 timmar innan borreliabakterierna överförs från fästingar till människa.
– Ju fortare man tar bort fästingen desto bättre. Men om man har otur och fästingen bär på TBE-virus så överförs det direkt när fästingen biter sig fast, säger Kajsa Glemhorn. (TT)