Flytten upp mot fjället har inletts efter vinterns bete. Det är den 5 april och renskötarna samlar ihop hjorden på tallheden i Nattberg.
Anders-Erling Fjällås, 35 år, från Arjeplog, matar den 14-årige ledarrenen Nasti med lite hänglav och kisar mot den skarpa solen. Himlen är knallblå och det är svårt att se samernas mörka moln som tornar upp sig i horisonten.
– Blir det en gruva måste vi minska vårt renantal och förmodligen innebär det att någon familjegrupp måste lägga av med renskötseln, säger samebyn Semisjaur-Njargs ordförande.
”Totalt obrukbart”
Bolidens vill öppna ett dagbrott i Laver och mycket talar för en etablering. Älvsbyns kommuninvånare drömmer om de hundratals, kanske tusental, arbetstillfällen det skulle ge med kringeffekter.
– Här är alla positiva, tyvärr. Vår förhoppning är att den här provbrytningen visar att det är för dyrt för dem att utvinna malmen. Men fyndigheten ligger där den ligger och en dag kommer det nog att bli en gruva, säger Anders-Erling Fjällås.
Enligt honom skulle dagbrottet förstöra stora delar av samebyns vitala vinterbetesområde.
– Lavergruvan och ett område på fem-sex kilometer runt om kommer att vara totalt obrukbart. Sedan kommer trafiken att öka och orsaka stora störningar.
”Ypperligt vinterbete”
Semisjaur-Njarg är en fjällsameby med tio aktiva renskötare och åretruntmarker på ömse sidor om Silvervägen från Arjeplog och västerut till norska gränsen. Byn är uppdelad i två grupper – Tjidtjak i norr och Tjallas i söder.
Medan Tjallas flyttar renarna till vinterbete nedför Byske älvdal beger sig samerna i Tjidjtak till Älvsbyns kommun.
– Vi har ypperliga vinterbetesområden. Det är fina tallhedar, väldigt lite blandskog och sparsamt med granområden, säger Anders-Erling Fjällås.
Flyttleden kapas
För att använda betet optimalt drivs renarna i en cirkel förbi Lill-Laverberget, mot Bäckdal och sedan tillbaka mot Nattberg. Flytten hem går också via Laver, förbi Ljusträsk och upp mot Moskosel.
– Flyttleden kommer att kapas vid en gruva. Jag vet inte hur vi ska kunna kompensera det, säger Fjällås.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, arbetar med att förklara Laverfyndigheten som riksintresse för mineralutvinning. Fjällås påtalar att området var av riksintresse för rennäringen långt före och att han kommer att göra allt i sin makt för att stoppa en gruva.
– Men det är väldigt svårt att hävda sig mot en mångmiljardindustri.
Konstruktiv dialog
Att ersätta förlorat vinterbetesland med utfodring är ett mardrömsscenario för Fjällås.
– Utfodring är ett fruktansvärt jobb och något vi undviker in i det absolut sista. Renen är inte gjord för att vara instängd och gå på industripellets, säger Anders-Erling Fjällås.
Till dags datum har samebyn fört en bra och konstruktiv dialog med Boliden, berättar han.
– Slår de undan förutsättningarna för oss med ett dagbrott måste det presenteras ett alternativ som är acceptabelt och inom renskötselområdet finns det inga mer marker att tillgå, säger Fjällås.
Är alternativet i så fall ekonomisk ersättning?
– Det är något vi måste diskutera om den dagen kommer. I dagsläget finns det inga bra alternativ. Rennäring och gruvnäring har svårt att samexistera.
Samebyn Semisjaur-Njarg har ett högst tillåtna renantal vintertid fastställt till 9 000 djur.