Varje år ställer Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, ett antal frågor till åkeriföretagen runt om i landet. Svaren sammanställs sedan i rapporten Trendindikatorn. En parameter man tittar på är jämställdhet i branschen. Årets rapport visar att bara åtta procent av förarna i Sverige är kvinnor och i Norrbotten är siffran än lägre, bara sju procent.
– Det är väldigt besvärligt, särskilt för de enskilda företagen. Vi tror starkt på att hyggligt jämställda företag leder till massa bra saker. Inte minst en bättre arbetsmiljö, säger Lasse Holm.
Av de lastbilsförare som anställts de senaste tolv månaderna i Sverige så är tolv procent kvinnor. Tittar man på könsfördelningen på utbildningar runt om i landet är andelen kvinnor 27 procent på gymnasiet, 18 procent på komvux och 16 procent på arbetsmarknadsutbildningar. Lasse Holm tror på en ljusning i framtiden.
– Om tio år tror jag att vi har trettio procent kvinnor i branschen. Det är jag helt övertygad om, säger han.
Arbetsgivarorganisationen Transportföretagen består av nio olika delbranscher, där den största delen utgörs av åkeribranschen. Caj Luoma är chef för kompetensförsörjning här. Han ser också en klar majoritet av män inom hela transportsektorn.
– Inom vår organisation finns det enskilda yrkesroller med fler kvinnor än män, men statistiken talar sitt tydliga språk – det är generellt en stor majoritet av män. Vi som jobbar med jämställdhetsfrågan i branschen har en resa att göra, säger han.
I ett försök att skapa en mer jämställd bransch lanserar Transportföretagen en ny satsning i början av nästa år. Exakt vad det handlar om vill Caj Luoma inte gå in på.
– Hade det inte varit för corona hade vi lanserat den här satsningen redan nu, kanske rent av den här veckan. Men nu skjuter vi något på det. Det blir en verklig ansats för att försöka göra skillnad och ta ett långsiktigt grepp om jämställdhetsfrågan, säger han.
Men varför är inte branschen mer jämställd i dag?
– Jag tror att många branscher som är kvinno- eller mansdominerade ofta handlar om att det är svårt att bryta gamla mönster. Rent generellt tror jag att det handlar om ett informationsunderskott gällande vad yrkesrollerna egentligen handlar om. De har förändrats i dag kontra hur de såg ut för några år sedan.
Men ljuset i tunneln är ändå ökningen av tjejer som valt transportinriktning på gymnasiet.
– Det är det stora glädjeämnet som vi är riktigt glada och stolta över, säger Caj Luoma.
Det har skett en dramatisk förändring i antalet tjejer på utbildningsorterna bara senaste fyra åren. Och det är ett långsiktigt, strategiskt arbete som pågått under många år som ligger bakom den förändringen.
– Med det exemplet i ryggen tror vi stenhårt på att vi kan ändra attityd och få in fler tjejer i branschen. Men det kommer att ta lite tid, vi kanske kan skörda frukten av det jobb vi lägger ner nu om tre till fyra år. Vi har ledtider att ta hänsyn till, det tar tid att utbilda sig till exempel, säger Caj Luoma.
Veronica Ökvist, ombudsman på Transport i Norrbotten, möter allt fler kvinnor när hon besöker sina medlemmar.
– Det har ökat över tid och trenden håller i sig. Men det behövs ännu fler kvinnor i branschen, säger hon och fortsätter:
– Man brukar säga att kvinnor generellt har ett annat körsätt än män. Ett körsätt som resulterar i färre skador. Det hör vi ofta från åkarna när vi är ute.
Varför tror du att fler kvinnor blir lastbilsförare?
– Kanske vissa haft föreställningen att det är stora, svårmanövrerade ekipage vilket verkar skrämmande. Men i dag är tjejerna som kommer ut från skolan inte rädda. De ser dessutom att det är brist på förare så det är lätt att komma ut och få jobb.
Hur ser lönerna ut?
– Det är lika lön för lika arbete, vare sig du är man eller kvinna. Det är också en positiv faktor, säger hon.