"Jag har inget ställe att återvända till eftersom ena hemmet är ockuperat och i det andra är det fullskaligt krig", säger Olga Yurasova.
Den 24 februari 2022 befann hon sig i Moskva, tillsammans med sin man som är ryss, och sonen Luka. Olga Yurasova, 33 år, minns att hon vaknade lite senare än vanligt den där morgonen eftersom sonen sov länge.
– Min man lämnade tidigt den morgonen, kring klockan fem, för att åka till jobbet. Jag sov lite längre och vaknade och kände mig utvilad. Sen tittade jag på min mobil som hade massor av meddelanden, berättar hon.
Hon behövde inte ens öppna meddelandena för att veta vad som hade hänt. Det var en känsla hon haft med sig under en längre tid att snart kommer någonting att hända. På tv cirkulerade det bara nyheter om att Ryssland förberedde en invasion av Ukraina.
– Min man hade under en period arbetat på CNN och han försökte säga att det är så media fungerar. Man väljer ett ämne och sen rapporteras det bara om det men det är inte säkert att det händer. Han trodde inte att kriget skulle starta, säger hon och fortsätter:
– Jag kan inte minnas exakt hur jag kände, allting kändes som en postapokalyptisk film. Det kändes inte som att man hade fötterna på jorden, man existerade någonstans men inte här. Det var väldigt obehagligt.
Under sitt residens i Moskosel har Olga Yurasova skapat en skulptur som är placerad på sjön intill Moskosel Creative Lab. "Nu kan jag inte leva i min egna värld utan jag måste se alla hemska saker som händer i mitt land och jag vill prata om det."
Olga berättar att dagarna därefter är som ett töcken. Hon minns att hon, hennes man och Luka bland annat gick till den Ukrainska ambassaden som stängts och deltog i protester.
– Det var lite farligt att gå där med ett barn, för om rysk polis såg en i protesterna med ett barn så kunde de ta barnet från dig. Men man kunde ändå inte bara sitta hemma. Det kändes overkligt och det var en stor chock, jag är fortfarande i chock.
– Jag minns alla telefonsamtal till min mamma, min syster och till mina släktingar och vänner i Kiev. Alla grät och packade sina viktigaste saker för att försöka fly någonstans.
Olgas familj tog först sin tillflykt till Georgien, det blev en nödlösning bara för att ta sig ifrån Moskva. Men för Olga kändes det inte tillräckligt tryggt att vara där heller så hon började se sig om efter andra alternativ.
– Jag letade efter residens någonstans och sökte till programmet Artist at Risk. Man kan ange vilket land man vill åka till och jag skrev Sverige, eftersom jag varit här tidigare och för att min man även har bott här för ett par år sedan. Jag visste att med ett litet barn skulle det vara perfekt. Jag fick ett svar väldigt snabbt.
Olga och Luka vid Trollforsen. "När jag fick frågan om att åka till Moskosel så brydde jag mig inte om var det låg utan sa bara ja. När jag kom hit kände jag mig säker för första gången och visste att mitt barn var säkert. Det var en skön känsla."
Olga Yurasova med sonen Luka som snart fyller två år. "Det som gör mest ont för mig är att Ukrainska barn lider och dör. Mitt projekt i Moskosel handlar om det och jag tänker på det hela tiden."